Sverige behöver poliser att lita på

Debatt En upprustning av polisen ger också möjlighet att ta tag i fler problem inom myndigheten, skriver Mårten Roslund (bilden) och David Ling, båda från Grön ungdom.

Ett tryggare Sverige behöver både bättre välfärd och en stabil polismyndighet. Men upprustningen av ordningsmakten kan inte bara handla om antalet anställda. Polisens förtroende ska stöpas av mångfald, antirasism och oberoende granskning.

Varje individ är en del av ett större sammanhang, och en av de tydligaste förklaringarna till att människor blir kriminella är socioekonomiska faktorer. Den som effektivt vill bekämpa brottslighet behöver därför göra insatser redan innan förbrytelser inträffar. Genom att bygga bort segregationen, höja skolans kvalitet och stärka fördelningspolitiken angriper S–MP-regeringen de samhällsklyftor som föder kriminalitet.

För att mota den brottslighet som redan har uppstått räcker det emellertid inte att arbeta preventivt. Förortens gäng måste upplösas med kraft, och den som trotsat lagens gränser ska ställas inför rätta. Den senaste tiden har politiker från alla läger efterfrågat fler poliser. Om människor ska ha förtroende för lagarna krävs det att någon upprätthåller dem.

I stora delar av Norrland har polisens närvaro dessvärre minskat över tid. I Strömsunds kommun finns det bara en polispatrull – på förmiddagen. På kvällar och helger får medborgarna förlita sig på grannkommunen tio mil bort. I andra änden av landet tvingas Malmöpolisen att låta fem personer hantera mordärenden som i vanliga fall sysselsätter ett 30-tal anställda. Regeringens löfte om fler poliser svarar på ett akut problem.

Med en större polisstyrka blir det lättare att bemanna hela Sverige, och utredningar hotas inte av nedläggning till följd av personalbrist. Men när förtroendet för ordningsmakten är på nedgång är det riskabelt att stirra sig blind på antalet utbildade. En upprustning av polisväsendet erbjuder en chans att ta sig an fler problem på myndigheten:

1. Skrota rasismen

Många minns när en video med extrema uttryck för främlingsfientlighet från en av polisens piketbilar spreds i samband med Rosengårdskravallerna 2008. Sedan dess har inte mycket hänt. Det så kallade Romregistret upprättades av Lundapolisen och administrerades av Skånepolisen, men den interna utredningen kring chefernas ansvar lades ned. Det är dags att göra upp med rasismen, särskilt i Malmö- och Skånepolisen.

2. Inför oberoende utredningar

En instans som har rätt att bruka våld mot Sveriges befolkning behöver en opartisk granskning. Det är inte rimligt att Polisens interna utredningar kasseras på godtycklig grund, eller att anställda som formats av samma kåranda granskar varandra. Därför bör polisväsendet utvidgas med en oberoende utredningsfunktion.

3. Satsa på mångfald

Genom att bättre spegla befolkningssammansättningen kan polisen minska avståndet till invånarna. Därför vill vi gröna bredda rekryteringen till utbildningen och lägga större vikt vid mångfald. Ett sätt att dessutom stärka den lokala anknytningen i just Skåne vore att möjliggöra polisutbildning på Malmö högskola eller på Lunds universitet.

4. Korta häktestiderna

Sverige har fått kritik från FN för ett alltför frikostigt användande av häktning. Grön Ungdom har tidigare föreslagit att införa en bortre tidsgräns för sådant frihetsberövande, och i somras presenterade Häktes- och restriktionsutredningen ett flertal idéer i samma anda. Bland annat föreslås tidsfrister för häktade, men också lagstadgad rätt till mänsklig kontakt. Nu är det dags för regeringen att göra verklighet av reformerna.

En starkare välfärd kan förebygga brottslighet, men den måste gå hand i hand med en betrodd ordningsmakt. Med fler anställda, mindre rasism i kåren, hårdare granskning och mänskligare häkten kan polismyndigheten återvinna medborgarnas förtroende. Sverige behöver poliser att lita på.

Mårten Roslund

språkrör Grön Ungdom

David Ling

Grön Ungdom