För sex år sedan kom de första rapporterna om vanvård av äldre – först på privata boenden, sedan på kommunala. De ledde till en sund skärpning av äldreomsorgens tillsyn och till skärpta regler för skatteplanering, men även till rykten om blöjvägning i vinstsyfte och en långdragen konflikt om välfärdsvinster och vinsttak.

Jag är enig med regeringen om att välfärden ska ”utvecklas, inte avvecklas”. Däremot är vi inte överens om hur detta ska gå till.

Redan innan ett vinsttak lanserades beräknade branschorganisationen Företagarna att det dröjer 80 år innan vi är lika många kvinnliga som manliga företagare i Sverige.

Artikelbild

Lina Nordquist

Med rödgrön jämställdhetspolitik lär vi få vänta ännu längre, för vård- och omsorgsföretag är främst kvinnodrivna. När kommer Socialdemokraterna att införa vinsttak i byggsektorn? Man kunde ha valt att slå ihjäl vinstintressen överallt där invånarnas skatt tjänar välfärden, men ingalunda:

•Företag som bygger sjukhus ska få göra storvinst
•Företag som förser sjukhusen med elektricitet ska få göra storvinst
•Företag som levererar skalpeller, kanyler och läkemedel ska få göra storvinst
•Företag som levererar magnetkameror och datorer ska få göra storvinst
•Företag som tillverkar ambulanser ska få göra storvinst
•Företag som lagar patientmat, tvättar fönster eller sjukhusfiltar ska få göra storvinst

Människor som vårdar patienter är de enda som ifrågasätts. Om de startar ett företag ska det beläggas med vinsttak.

Hotet om vinsttak driver tusentals vårdföretag allt närmare stupet. Detta riskerar att göra människor arbetslösa och öka väntan på vård i en tid där sjukvården går på knäna. Det finns i dag ett tjugotal privata vårdcentraler i Uppsala som är aktivt valda av patienter. Med det nya regelverket riskerar Uppsalas patienter att bli av med såväl dessa, som sin mödravårdscentral, sitt äldreboende, och sitt hemtjänst- eller assistansföretag.

Vi behöver inget vinsttak. Däremot krävs ett förlusttak för den offentligdrivna sjukvård som på sina håll slukar pengar, skapar personalflykt och ökar sjuka människors väntan på vård.

Det behövs fler inte färre som erbjuder god vård, men miljardsummor går i dag till tung toppadministration som dränker sjukvårdspersonal med papper i stället för till vårdnära administratörer som avlastar. Märkliga regelverk äter tid, utan att ge ökad kvalitet. Innovation bromsas. Ofta schemaläggs yrkesgrupper på tider där andra yrkesgrupper fattas, så att ingen kan göra sitt jobb riktigt bra.

Klok effektivisering av välfärden skulle enligt en rapport från Finansdepartementets oberoende expertgrupp i offentlig ekonomi (ESO) frigöra 30 miljarder varje år.

Sjukvårdens undermåliga it-system tar upp dyrbar tid och ger sämre arbetsmiljö i en bransch där personalbrist är det största hotet. En rapport av forskare i samarbete med McKinsey, Socialdepartementet och E-hälsomyndigheten visar att klokt genomförd digitalisering kan spara 180 miljarder per år och samtidigt ge bättre vård.

Ställ detta mot 4,5 miljarder per år i sammantagen vinst för företag inom vård och omsorg. Var behövs krutet?

Om jag får god vård är jag ointresserad av om det ger någon annan pengar på banken. Om samma pengar försvinner i ett svart hål av dålig organisation och vårdköer är jag desto mer bekymrad. De verkliga hoten mot sjukvården är det offentligas svarta hål av dålig arbetsgivarpolitik, brist på strategi och taffliga upphandlingar. Nu kombineras detta med en hetsjakt på ett vinstproblem som inte finns.

Slutligen: Blöjorna då? Ja, äldreboenden väger blöjor, både de privata och de kommunala. Blöjorna vägs för att personalen ska veta att den person de vårdar både dricker och kissar ordentligt, och för att säkerställa att vårdtagarna har ett inkontinensskydd som passar dem.

Lina Nordquist

Regionråd (L)