Thomas Sonesson

Uppsalaentreprenören

Thomas Sonesson skriver om entreprenörskap och om livet som företagare, vad som driver honom och om passionen för att starta eget.

Skolan och entreprenören

Uppsala I våras hade jag förmånen att hålla ett föredrag om mitt entreprenörskap för elever på Katedralskolan. Efter det mötet föddes en idé att samla några av mina entreprenörskollegor och inspirera ungdomar att starta eget. Självklart med syftet att i första hand stötta och ge inspiration i ungdomarnas UF-Företagande. 

Totalt är vi 15 entreprenörer som berättar om våra resor. Vi kommer att hålla fem inspirationsföreläsningar under läsåret med tre entreprenörer som berättar vid varje tillfälle. 

Idag hade vi första tillfället i Celsiusskolans aula. Här laddar vi för dagens framträdanden och en av UF-lärarna Paul Hodacs, ser till att tekniken fungerar. Till vänster sitter The Friendly Swedes grundare John Lundqvist, bakom honom ser vi Klara-Maria Mach som driver Entreprenörden och längst till höger sitter Sisyfos och Wenngarn Slotts-entreprenören Olle Larsson. Tre helt olika resor men som också innehåller många likheter. Framför allt handlar det om att våga även om man inte riktigt vet vad man skall göra, att lära sig av misstagen och sen ta sig vidare. En annan sak som entreprenörerna hade gemensam syn på var att affärsidén inte är så viktig, det är genomförandet och att man har passion för det man vill göra som avgör. Gör man det man tycker är roligt, har man mycket större chans att lyckas oavsett vilken affärsidé man har.  

Längst till höger ser vi UF-lärarna Ylva Bolin och Paul Hodacs. Jag hade själv en liten moderator roll och så till vänster om mig,  de tre föreläsande entreprenörerna. Nu laddar vi för nästa tillfälle kommande onsdag då vi får höra tre nya resor, då i Fyrisskolans aula. 

Meningen med föreläsningarna är att beskriva hur man lotsat sig fram på resan för att komma dit man är idag. Vad är det som varit viktigt och vad som inspirerat. 

Förhoppningsvis kan vi inspirera fler unga att våga ta steget. Intressant är att alla femton entreprenörer som ställer upp på detta, själva någon gång har suttit i en aula och undrat vad man skall göra i framtiden. Någonstans tog en idé form och resan som entreprenör började. Vägarna är nästan alltid krokiga, men känslan av  att få vara med och bygga något, är starka drivkrafter och en röd tråd i företagande. 

Tack till Celsiusskolan, Paul och Ylva för ert engagemang. Målet är att detta skall bli något bestående och att vi successivt lär oss hur vi skall ge maximal nytta för eleverna i våra möten. 

 

Ännu ett bottennapp!

Uppsala Förra året var det kräftgång för Uppsalas Företagsklimat. Vi rasade rejält och hamnade på plats 185. Då tänkte man att det kan nog inte bli sämre. Men där hade jag fel. Raset fortsätter i oförminskat kraft. Att Uppsala med alla dess förutsättningar skall ligga på plats 213 bland Sveriges kommuner, kan inte vara annat än pinsamt.

Vad kan nu detta bero på?  Jag har i alla fall några teorier:

När man har en nedåtgående trend krävs extraordinära insatser för att vända utvecklingen. Dvs man får inte betalt för den insats man gör, utan man måste faktiskt överleverera. Det kan säkert vissa tycka är orättvist, men det är precis samma om pilarna pekar åt fel håll när man driver ett företag. Att vända en negativ utveckling kräver krafttag. Därför tror jag att även om det görs en massa bra saker, räcker det inte när missnöjet varit så stort en längre tid.

Uppsala går bra. När man har en stark region där det mesta serveras utan någon större insats, kan kommunen åka snålskjuts och ekonomin utvecklas utan att man har företagarfokus. Jag tror väldigt många företag i Uppsala upplever att de har en stark marknad och att det är en region där man har stora möjligheter att göra affärer och utveckla sin verksamhet. Man kan nog uppleva en stor portion självgodhet hos Kommunen, vilket ger motsatt effekt i samarbetsklimatet med företagen. 

Traditionen är också en faktor. Även om vi under ett antal år visade att det går att vända utvecklingen, har Uppsala haft svårt att positionera sig som företagarstad. Den akademiska prägeln sitter djupt rotad och jag upplever att både politiker och tjänstemän har betydligt mer kunskap och intresse för universiteten än för företagen. Trots det är det många spännande kontakter som tas mellan näringslivet och universiteten, men inte så mycket från politiskt håll. Ordet "företag" hörs väldigt sällan i kommunikationer med kommunen. 

Slutligen upplever många företagare att det går väldigt långsamt i samarbetet med Kommunen och i Uppsala skall det mesta ta en väldigt lång tid. När man driver företag måste det oftast gå väldigt snabbt. Det blir självklart frustration när man förlorar affärer för att man hamnar i tung byråkrati.

Under några år har arbetet pågått med ett Näringslivsprogram i kommunen. Eller Näringslivsprotokoll som man av någon märklig anledning skall kalla det. Jag har själv varit med i arbetet och tycker det är bra i teorin och viljan är god. Men det är först när det blir verkstad som man får effekt. Här finns nog också en orsak till vårt låga betyg. Trovärdighet skapas när saker händer på riktigt.

Något som undersökningen visar och som verkligen oroar är skillnaden mellan politikernas syn på företagsklimatet och företagarnas upplevelse. I Uppsala är den skillnaden bland de största i Sverige. Det kan man tolka som att det finns dålig sjukdomsinsikt i Uppsala kommun och att det gör att man ser mindre allvarligt på problemen. Sånt brukar straffa sig.

Slutligen måste man ge en stor eloge till Tierp som fortsätter klättra. När man som kommun har lite mer press på sig, visar det sig att man blir betydligt mer handlingskraftig och samarbetet med företagen blir allt viktigare. Tierp har samma färg på styret som i Uppsala så företagsklimatet handlar definitivt om mer än vilken färg det är på kommunledningen. Grattis Tierp!

Gilla det oväntade

Uppsala Idag har vi haft en mycket givande dag med massor av nätverkande när Relation on tour gått av stapeln på Wenngarn utanför Sigtuna. Här möts vi på en häftig plats som är perfekt för att träffa nya människor, odla kontakter och förhoppningsvis göra affärer. Även om Wenngarn ligger nära Uppsala var det förvånansvärt många som var här för första gången. Med all sannolikhet kommer de flesta tillbaka till Wenngarn, för mötesplatsen är av världsklass, oavsett om man är här privat eller om man skall konferera.

Dagens konferencier är en av mina favoriter, nämligen Johan Wester. Johan har varit med tidigare i Relations aktiviteter och det är alltid både proffsigt och med en stor portion humor. Här står han bredvid Relations grundare Helena och Magnus. 

 

Dagens tema var ”det oväntade”. Ett alltid aktuellt tema, kanske aktuellare än någonsin i den tid vi lever i. Det oväntade är ju något som innebär ständig förändring. För vissa människor är förändring det värsta man kan uppleva. Jag tycker det är kryddan i livet, så det här var en fantastisk dag.

En av dagens värdar, Nordea och deras kontorschef Anne Ågren hälsade välkommen och bjöd på en överraskande start, som fick både Johan Wester och publiken att skratta ordentligt. Det oväntade kan vara så enkelt som att bjuda på sig själv. 

 

Första talare var Magnus Helgesson ”Academy of excellence”. Jag gillar talare som gjort det ”på riktigt” och Magnus har bland annat skapat restaurangkedjan Harrys. Erfarenheter som inspirerar och lärdomar som man kan ta med sig hem. Då kan man med all rätt vara lite kaxig. 

Visst är utbildning viktigt, men som i fallet med många entreprenörer är det andra drivkrafter som ligger bakom framgången. Tycker den här bilden från Magnus Helgessons presentation känns igen.

 

Efter Magnus Helgessons inspirerande inledning var det en slinga med 8 stationer med oväntat innehåll och mycket tid att träffa nya ansikten i de mindre grupperna. På en av de spännande stationerna fick vi lyssna på Anna Bråkenhielm. En fantastikt driven kvinna, som bland annat såg till att vi fick se Expedition Robinsson och Farmen. Som extra krydda hade Anna precis släppt sin bok "Räkna med bråk". Det blir nog streckläsning...

En annan av grupperna var Uppsala Bilgalleri. Förutom att man fick veta mycket om bilar berättade VD Peter Jonasson att man nyligen startat ett samarbete med Uppsala Stadsmission. Något som gjort att Mikaelsgården nu har en egen efterlängtad bil, skänkt av Uppsala Bilgalleri. Sånt gillas lite extra såklart. 

Kvällen avslutades för min del med middag och underhållning. Johan Wester var kvar och gjorde att nivån var hög och Tom Stone förvirrade oss med sina trollkonster vilket skapade god stämning. 

I ett småregnigt Wenngarn var det dags att tacka för idag och ta bilen hemåt. Samtidigt började sista delen av kvällen för de som kanske hade lite sovmorgon imorgon bitti. 

 

 

 

Fem år och redan stor

Uppsala Det är alltid kul at få vara med när något högtidligt firas. Om det handlar om någon som presterat extra inom entreprenörskap är firandet extra kul. På fredagskvällen var det dags att fira ordentligt. 

Företaget AlphaCE med Uppsala som en av baserna firar fem år. På dessa fem år har man skapat en helt fantastisk verksamhet runt om i Sverige. Arenan denna kväll var UKK här i Uppsala och kvällens strålande konferensier var Jennie Claesson, till vardags aktiv inom Handelkammaren. 

Jennie skötte som sagt sitt uppdrag på scenen på ett lysande sätt. Här ser vi Jennie tillsammans med kvällens huvudperson. AlphaCE:s medgrundare och VD, Maria Mattson Mähl. 

UKK var fyllt med glada gratulanter från hela Sverige. Många kom från olika AlphaCE kontor eller hade på andra sätt en arbetsrelaterad kontakt med företaget. Väldigt kul att träffa så många drivna och passionerade medarbetare från ett företag som verkligen gör skillnad. 

Några Uppsala-entreprenörer var också på plats. En av dessa var Magnus Hasselteg, en av oss Företagsänglar, här tillsammans med AlphaCE:s försäljningschef Berivan Mohammed. Berivan var en av medarbetarna som hade nöjet att dela ut priser på scenen till framgångsrika företag som jobbar med AlphaCE. 

Man imponerades av hur AlphaCE lyckas matcha många, ofta som är långt från arbetsmarknaden till jobb och gör det bättre än någon annan. En matchning i timmen är väl ett helt fantastiskt facit. Kanske har man konceptet för framtidens arbetsförmedling?

Vad vore ett jubileum utan ett uppträdande. På scenen fick vi se Afrodite och det svängde rejält när vi fick dansa efter en mycket trevlig middag. 

Jag har ju förmånen att vara kompanjon med Maria i projektet Företagsänglarna, samt att vi bloggar tillsammans på UNT/Uppgång. Men denna gång var det fullt fokus på AlphaCE och Marias jubileumstal visade vilket enormt engagemang, passion och drivkraft det finns bakom företagets framgångar. Det skall bli spännande att se vad som kommer att hända de kommande fem åren. Sverige är definitivt för litet. Det här företaget kommer vi att se på den globala arenan. Lite grand om utbildningsföretaget EF, men inom jobbmatchning. 

En modig mästare

Uppsala På måndagskvällen var det nypremiär för butiken och skrädderiet Mäster Arnes på Drottninggatan. Ny ägare är den drivna och modiga entreprenören Joumana Sassine. Joumana har sedan tidigare drivit sin butik på Stora Torget, men storsatsar nu i och med att hon tagit över Mäster Arnes verksamhet. 

Här ser vi Arne i mitten tillsammans med sin vän Christina till höger och Joumana till vänster. Både köpare och säljare ser väldigt glada ut och det är väl så det skall se ut när man har gjort affär, eller hur?

Stolt visar Joumana upp flaggorna från födelselandet Libanon och hemlandet Sverige, som varit hennes bas i 15 år. 

Namnet Mäster Arnes blir kvar, men innehållet har breddats en del. Dessutom är Joumana en duktig sömmerska så skrädderiet kommer defintivt att vara en röd tråd i verksamheten. 

Lite överraskande stötte jag på Per Holknekt i butiken, en av många beundransvärda entreprenörer. Med en bakgrund som professionell skateboardåkare och sen bland annat grundare av Odd Molly är Per verkligen en förebild bland entreprenörer. Dessutom föreläser Per om sina erfarenheter och kommer faktiskt till UKK i oktober. Det skall i alla fall jag lyssna på. 

Det minglades naturligtvis som sig bör. Kul att få prova lite libanesisk plockmat och träffa andra nyfikna gäster. 

Inte bara smokingar och långklänningar. Uppsalas snyggaste paraplysortiment prydde skyltfönstret. 

Kul för oss Uppsalabor att en så unik butik som Mäster Arnes kommer att finnas kvar. Det kan vi tacka Joumana och hennes medarbetare för. Vi håller tummarna såklart. 

Silicon Valley på besök

Uppsala Under fredagseftermiddagen fick vi ett spännande slut på veckan. Det lokala näringslivpriset Bona Postulata arrangerade ett seminarium av högsta klass. Ett 50-tal deltagare, entreprenörer och partners, fick förmånen att lyssna på väldigt intressanta personer som på olika sätt har erfarenhet av företagande i Silicon Valley. 

Maria Ingelsson, min bloggarkollega här på Uppgång och själv aktiv som advokat i Silicon Valley var hemma i Uppsala på besök och hade moderatorrollen. Första passet var en diskussion med fyra Silicon Valley-advokater. Här fick vi lyssna på möjligheter och hinder när det gäller att starta och driva företag i Silicon Valley. Vi fick en rejäl inblick i olika utmaningar när det gäller att få ett Visa till USA. Dubbelbeskattning, risken att bli stämd och andra teman som berör företagande belystes av detta erfarna gäng. Imponerande att ha ett så vasst gäng i panelen här i Uppsala. 

I det andra passet fick jag vara Marias medhjälpare när det gällde modererandet. Här bestod panelen av tre stycken svenskar med egna erfarenheter av företagande i Silicon Valley. Från höger är det Mathias Thomsen, Lisa Rydsbo och Martin Anderlind. Entreprenörerna fick berätta om möjligheter och utmaningar i sitt företagande. En huvudfråga var hur man intresserar investerare för sin affärsidé. För visst handlar Silicon Valley väldigt mycket om just den frågan. Andra ämnen som det fantastiska ekosystemet som hela tiden gör att nya företag kommer fram och viljan att bidra med sitt nätverk, kunskap och investeringar. 

Amerikanerna är ju bra på att hitta namn på olika företeelser. "Pay it forward" kallar man sättet där alla generöst bjuder på sina kontakter och nätverk som en naturlig del i det dagliga livet. "Fail fast" är ett annat sätt att se en konkurs som något positivt. Att ha provat och misslyckats är en merit i USA, vilket det naturligtvis är här i Sverige med, även om vi tyvärr har en annan syn på det. 

Samarbetet mellan skolor, universitet och näringsliv är en annan viktig del i ekosystemet. Något vi defintivt kan lära oss av här i Sverige. Att näringslivet kan vara med och finansiera t ex universiteten ger naturligtvis dessa viktiga samhällsdelar väldigt viktiga extra resurser. 

Martin Anderlind, som bland annat grundat Itrim, fick jag tillfälle att prata lite extra med. Han är numera försäljningschef på Northvolt. Den gigantiska fabriken på 500.000 kvadratmeter som skall byggas i antingen Västerås eller Skellefteå. Där fick jag lära mig mer om litium, kobolt och nickel som är ingredienser i batterierna samt att den gigantiska fabrik man skall bygga max räcker till ett eller två bilmärken i Europa. Då kan man förstå vilken efterfrågan det kommer att bli och att detta inte är den enda fabriken som kommer att byggas. 

Ett oerhört spännande seminarium som också berörde att det inte bara är i Silicon Valley det händer. Stockholm och Berlin ligger inte så långt efter för att inte tala om den explosionsartade utvecklingen i Kina. 

 

 

Prestera på scenen

Uppsala Under året har Mötesplats Relation haft en utbildning ledd av Stefan Sauk i presentationsteknik och hur man skall agera på scenen. Vi har varit ett 40-tal personer med ledande befattningar som fått ställa sig på scenen och blivit kritiskt granskade. Dels av Stefan såklart, men även från övriga gruppen. Även om de flesta av deltagarna har scenvana är det intressant att se hur mycket som man kan förändra och förbättra, när man får konstruktiv kritik. 

Så här kul är det att jobba med Stefan. Även om det varit tuffa och ingående bedömningar av våra framträdanden har det varit i väldigt god anda med massor av skratt. Många goda råd har kommit fram som jag och övriga med all sannolikhet kommer att ha stor nytta av. 

En av de som stod på scenen idag var Monica Werneman. Monica hade valt att berätta om att hon sagt upp sig från Poolia och tryggheten, för att kasta sig ut i det okända. Förutom en engagerad presentation med massor av inlevelse, imponeras jag starkt av hennes mod och tankarna om att kliva ut i det okända. 

En annan övning vi fick göra var att läsa upp en text och sen få feedback på hur man agerade. Här ser vi Björn Sweno som får feedback från Stefan efter sitt framträdande. 

Även Mikael Hallbäck hörde till de som skulle läsa en text. Inlevelse, röst och rörelser noterades noggrant. 

Maria Danielsson fick uppgiften att läsa upp en text med mycket fakta och hur man skall förmedla det på ett intressant sätt. 

Sammanfattningsvis en otroligt givande utbildning. Även om de flesta deltagarna har en viss vana att kliva upp på scenen slås man av, hur i stort sätt alla får ett adrenalinpåslag. Nerver kommer fram och det man tycker är enkelt och självklart kan helt plötsligt försvinna helt från hjärnan. Torra munnar och skakande knän var andra vanliga effekter.

Massor av tips och förbättringspotential har vi fått under de fyra utbildningstillfällen vi haft. Vad gör du med händerna? Pratar man för högt, för lågt, för snabbt? Går man runt runt eller står man gömd bakom ett bord. Har man konstigheter för sig i ansiktsuttryck eller med kroppsspråket? Tittar man för mycket ned i marken eller har man power point med alldeles för många ord. Hur mycket som helst har kommit fram under dessa dagar och lärdomarna är många. Det kanske allra viktigaste trots allt för ett lyckat framträdande är -. förberedelser, förberedelser, förberedelser. Alldeles för ofta har man missat att träna på sitt föredrag. I alla fall tillräckligt många gånger. Skall bli kul att testa skarpt i höst. 

 

Blicken riktad mot Asien

Bangkok/Khao Lak Att avstånd inte längre är ett hinder känner nog de flesta till. Man tar sig till olika platser på jorden med en knapptryckning eller ett flygplan. Varor levereras i 100.000-tals dagligen direkt från Kina till Sverige och man konkurrerar inte längre med sin lokala företagare utan med hela världen - hela tiden. 

Under en dryg vecka har det varit full aktivitet i Thailand. För dom flesta innebär det sol och bad, men Thailand och Sydostasien är ett otroligt spännande område för entreprenörer. Det är här det händer! Så fokus denna vecka är företagande, men i en skön miljö. 

Bangkok tycker jag är en av världens häftigaste städer och den växer så det knakar, liksom det mesta i Asien. Sedan ett antal år har jag förmånen att vara styrelseordförande i ett Bangkok-bolag som heter Ash Asia. Bolaget ägs av svenskar (bland annat med koppling till Uppsala) och driver handel med så kallat ”Consumer Electronics” i Thailand, Singapore och har nyligen startat i Malaysia. Hörlurar och högtalare från bland annat Marshall, levererade av svenska Zound Industries, är hetast just nu. Men nya produkter och varumärken måste hela tiden letas fram och utvärderas. Under lördagen och söndagen hade vi styrelsemöte och strategidag för att ta nya steg framåt. 

Många spännande utmaningar finns det defintivt i möjligheternas världsdel. Inte bara i de länder vi finns i dagsläget utan nya tillväxtländer som Vietnam och Burma finns i tankarna. Kunder på Maldiverna och i Brunei hanteras också, men i dagsläget sköts dessa från kontoren i Bangkok och Kuala Lumpur.

I helgen var det alltså styrelse och strategimöte och ytterligare ett affärsområde diskuterades. Genom mitt engagemang i Uppsala-företag Royal Streaming har vi börjat diskutera ett samarbete när det gäller Royal Streamings musiktjänst i Thailand och Malaysia.

 

Under helgens möte var Royal Streamings VD Gustav Nordlindh på plats och presenterade möjligheter och hur våra olika företag kan ha nytta av varandra. Vi är i ett tidigt skede, men i sann entreprenöriell anda handlar det bara om möjligheter och hur vi skall ta oss in på marknaden. En sak är säker, marknaden är gigantisk och utvecklingen går snabbt. 

Del två av resan denna gång har Khao Lak som central plats men med affärer i Kina som fokus.

Med Memories-verksamheten som bas ansluter sonen Kasper, som driver sitt företag Shaigoo i Shenzhen, Kina. Under några dagar skall ett nytt spännande affärsområde som innebär sourcing åt företag i bland annat Europa planeras. Genom närvaron i Kina och lärdomar om hur man skapar rätt kvalitet i produktionen har Kasper byggt upp en erfarenhet som nu fler och fler företag efterfrågar. Första riktiga ordern kom från just Ash i Bangkok. Ett helt galet projekt att ta sig an, men efter tre månaders dygnet runt arbete och inställd semester gick leveransen iväg i tid. Jobbigt men lärorikt. Just nu är känslan att detta kan bli hur stort som helst (men det har i och för sig jag trott om det mesta)...

Vissa utmaningar som man inte är van med är att undvika att man får sand i skrivaren. 
Men så snart man skrivit ut och signerat fick jag lära mig att använda scanningappen i mobilen för att sen maila dokumentet till rätt mottagare. Där fick jag lära mig något nytt igen...

Under veckan planerar vi även kommande entreprenörsaktiviteter i Khao Lak 2018. Men just nu är det lågsäsong och stranden är tom. Det är nästan då det är som bäst. 

Men frågan är om inte utdelandet av begagnade fotbollsskor till barnen i Khao Lak är resans höjdpunkt. Denna gång fick det plats ett 60-tal par skor i resväskan och totalt har jag genom generösa vänner kunnat ta med mig ca 600 par genom åren. Oerhört uppskattat och värdefullt. Tack alla för ert stöd! 

Här ser vi några av de lyckliga mottagarna av skor tillsammans med tränaren för skollaget Mr Daeng, som står längts till vänster samt Ching som är entreprenören bakom Memories. Det får bli avslutningsbilden för denna blogg. 

Bostäder med själ

Uppsala Under en skön sommardag träffade jag Helena Nyström som är projektledare för ett väldigt spännande bostadsprojekt. Omdaningen av First Hotell från hotell till bostäder. Historien började egentligen redan i våras då jag fick frågan att vara med i en fokusgrupp i ett bostadsprojekt. Även om vi redan köpt vår drömbostad är det inspirerande att se vad som händer på bostadsmarknaden. Dessutom gillar jag när man lyssnar på kunden redan i ett tidigt skede. Fler borde arbeta med fokusgrupper för att träffa mer rätt, oavsett bransch. Men det är en annan historia.

Fastigheten förvärvades av ett företag som heter Tobin Properties under 2016 efter att ha varit hotell under många år. När jag fick klart för mig om projektets omfattning och själ, kände jag att här fanns det nog en hel del spännande att skriva om. Hur tänker entreprenörerna som gör denna satsning, både möjligheter och risker? Vad kommer arkitekterna att skapa och hur kan dessa lite dolda fastigheter förvandlas till ett riktigt landmärke vägg i vägg med Linnéträdgården? Många spännande frågor såklart.

 

Det hela började med en rundvandring i det gamla hotellet. Ytorna var tomma och det ekade i lokalerna. När jag besökt Hotell Linné tidigare har man mest tänkt på det som ett slitet hotell. När man nu ser det med andra ögon, kan man se vilken enorm potential dessa lokaler har som bostäder. Dessutom med ett fantastiskt läge.

 

Ett 100-tal bostäder skall det bli i olika etapper. Naturligtvis med olika stil beroende på vilken av byggnaderna man pratar om. Klosettpalatset från 30-talet får sin stil och de olika delarna av Köpmangården sin.

Att de ligger kant i kant med Linnéträdgården är naturligtvis något alldeles extra. Totalt handlar det om fem byggnader som delas upp i två etapper. Först ut är alltså Köpmangården.

Utsikten mot Uppsalas olika landmärken är fantastisk. Beroende på vilken av byggnaderna man befinner sig i så har man olika häftiga vyer. Samtidigt ett stenkast från stadskärnan.

 

Här ser vi Helena Nyström från Tobin Properties tillsammans med Carl-Magnus Strömberg som ansvarar för fastigheten och såg till att vi kunde ta oss runt i lokalerna.

Innergården med Magasinet i förgrunden. Uppsalas läckraste boende kanske…

 

Det tas stor hänsyn till det gamla och många av lägenheterna kommer att ha sin själ och historia bevarad. Hela projektet är som gjort för storytelling.

 

Spår av tidigare verksamheter kunde man hitta här och där. Skylten från First Hotell och den från restaurang Orange gav ett perspektiv från tidigare verksamheter.

 

Alltid kul med detaljer. De skinn-lindade räckena i det gamla hotellet inspirerades av designexperter från Svenskt Tenn.

Så här ser det alltså ut innan förändringarna påbörjas. Min plan är att följa bygget framöver och hitta de entreprenöriella vinklingarna när någon modig entreprenör sätter tänderna i ett väldigt stort och spännande projekt. Så någon gång då och då kan ni nog hitta någon del av projektet i min blogg. Förhoppningsvis något som kan vara av intresse att följa.

Mod envishet och drivkraft

Uppsala Drivhuset är en fantastisk plats för att unga entreprenörer skall kunna utvecklas i en kreativ miljö och dra nytta av varandras erfarenheter samt inte minst viktigt, kunna börja bygga sitt nätverk. Under en längre tid har jag haft förmånen att få träffa unga entreprenörer och byta erfarenheter och tankar i Drivhusets miljö. För några år sedan hade jag en liten presentation på Drivhuset och mötte en ung entreprenör som heter Charlotte Grip. Eller rättare sagt, hon såg till att vi fick till ett möte. Typisk entreprenör alltså.

En anledning till kontakten var att Charlotte hade engagemang i ideell verksamhet där vi hade gemensamma erfarenheter. Men i första hand för hennes entreprenörsprojekt som heter Coatally. Efter vårt första möte har vi haft kontakt till och från. Projektet har som de flesta projekt tagit lite längre tid än planerat, men under våren har det varit slutspurt och i dagarna har Charlottes nya varumärke tagit steget ut på marknaden. Ännu ett svensk modemärke har fötts och nu med Uppsala som bas.

En entreprenörsresa som Charlottes kan man inte annat än imponeras av. Först och främst modet att starta. Sen en obändig tro och passion för sin idé, en total ignorering av stora och små hinder, förmågan att få tillbaka energin efter besvikelser och motgångar. Med detta en drivkraft utöver det vanliga, trots många sömnlösa nätter. Av detta vet jag att Charlotte haft sin beskärda del och lite till. Men det häftiga är att se hur drivkraften och envisheten tar projektet framåt. Hur man investerar allt man har i tid och pengar har för att få projektet i hamn.

Charlotte är ett härligt exempel på hur en entreprenörs utmaningar ofta ser ut och hur man löser dem. Bland det jobbigaste för Charlotte var ständiga byten av fabrik för att hitta rätt. Kvaliteten och design blev inte som tänkt. Kommunikation kan tyckas enkel, men man har även med olika kulturer och olika syn på vad som är vad. Nyttiga erfarenheter som naturligtvis är jobbiga när de inträffar. Men de inträffar hos alla entreprenörer, men vet bara inte var. Det gäller bara att vara beredd när det dyker upp.

Nu är en jobbig fas över och det är dags för nästa. Man kan säga att det är nu det börjar på riktigt. Nu väntar vi med spänning på hur Coatally skall spridas på marknaden och hur produkten kommer att fortsätta utvecklas när den möter konsumenten. Här ser vi Charlotte med en av sina kappor.

Finessen är att byta accessoarer på kappan så att man får en ”ny” kappa utan att köpa nytt hela tiden. Lyckades få tag i den här bilden som förklarar konceptet.
Helt rätt när det gäller hållbar konsumtion, det är bra för ekonomin och ett smart sätt att få variation efter tycke och smak. Så äntligen har Charlotte en produkt som hon är nöjd med och en produktion som kommer att fungera även i framtiden

Drömmen lever vidare

Uppsala

För några veckor sedan skrev jag om vår dröm om att köpa och driva ett hotell i Las Palmas. På plats nere i Las Palmas blev vi helt galet förtjusta i ett hotell som byggs i tre gamla byggnader vid Santa Catalina parken. Direkt kom känslan av att det här tillfället kommer inte tillbaka. Så det var "all in" på en lösning trots att det mesta var fel på pappret. Men man kan ju inte börja med att leta efter hinder. 

Möten med Santander Bank gjorde det hela ännu mer konkret. Ett förslag att få med ett gäng vänner och entreprenörer i projektet togs fram, kalkyler gjordes och det fanns bara möjligheter. Intresset var stort att vara en del av projektet vilket gav oss extra råg i ryggen.
Väl hemma igen fortsatte arbetet med fullt fokus. Fler bankmöten och spännande möten med drivna vänner, som kom med strålande idéer om hur man kunde utveckla verksamheterna. Deadline var väldigt tajt och beslut skulle tas senast den 15/7. Då måste allt vara klart. Sömnlösa nätter och en blandning av förtjusning och panik. 

Det hade dock börjat kännas lite osäkert i magen. Efter att hela fokus legat på att hitta en lösning att förvärva verksamheten, började listan av frågeteckan att byggas på. Hur ser de legala delarna ut, är värderingen av fastigheten rätt, vad händer om byggherren går i konkurs innan hotellet är klart? Dessutom skulle hotellet öppna redan i oktober 2017 och vår plan var att flytta till Las Palmas 2010-2021. Grejen var ju att driva hotellet själva, inte att överlåta driften till någon annan. Vi hade vridit och vänt på alla möjligheter och insikten kom att det var för mycket som vi inte hade koll på för att trycka på "go". 

Det är häftigt att gå "all in" i ett projekt. Med en jäkla passion och driv går det att förflytta berg. Men samtidigt är det viktigt att ha tillräckligt med tid för att reflektera och analysera. Att göra sitt livs största investering utan att allt känns 100% är naturligtvis ingen bra idé. Samtidigt är det otroligt viktigt att våga prova, liksom att ha klokheten att tacka nej. Vi har lärt oss massor på detta och har med oss erfarenheten när vi fortsätter leta efter rätt projekt. För ett hotell i Las Palmas skall det bli och vår dröm lever defintivt vidare och kommer att bli verklighet. Det här var bara ett steg på vägen. 

Bloggare: Thomas Sonesson
Född: 1959.
Gör: Byggde Gallerix-kedjan under många år. Nu: arbetar med styrelsearbete och är engagerad i ett antal nya företag. Ideellt: Mentor till unga entreprenörer, engagerad i UF samt ordförande i Uppsala Stadsmission m m.