Logga in
Logga ut

Thomas Sonesson

Uppsalaentreprenören

Thomas Sonesson skriver om entreprenörskap och om livet som företagare, vad som driver honom och om passionen för att starta eget.

Uppsala på rätt väg

Uppsala I dagarna har det äntligen kommit en positiv signal om Uppsalas företagsklimat i Svenskt Näringslivs nya undersökning. Det jag känt på mig under en längre tid visar sig också i sifforna. Uppsalas pilar pekar åt rätt håll. När det gäller det mesta i affärssammang ser jag trenderna som viktigare än det faktiska resultatet. Har man ett dåligt utgångsläge, men pilarna pekar uppåt, vet man att man är på rätt väg. Har man ett bra utgångsläge, men pilarna pekar nedåt, har man med all säkerhet en del utmaningar att ta hand om. Nu pekar de rätt!

Uppsala har gått kräftgång under ett flertal år. Samtidigt har jag som företagare förundrats över vårt dåliga resultat. Jag tycker att mycket har blivit bättre och jag upplever en positiv vilja bland politiker och tjänstemän. Ibland funderar jag på om vi företagare i Uppsala ger dåliga betyg av bara farten. Ungefär som att ett dåligt betyg ger en förhandlingsmöjlighet mot de styrande. Något som kan ge helt motsatt effekt. För vem vill etablera sig i en stad med uselt företagsklimat. 

Nu är det så att Uppsalas företagsklimat inte bara är ett resultat av politiska ageranden. Det sker massor av aktiviteter och många engagerar sig på olika sätt. Jag tycker näringslivsenheten har fått ny kraft och energi. Det visar att kommunen kan. Att vi hittar fler och fler samarbeten mellan näringsliv och universiteten är en annan påtaglig förbättring. UIC, UU Innovation, Drivhuset, Ung Företagsamhet, ALMI, Connect m fl bidrar till att nya arenor skapas. En av de aktiviteter som jag själv är engagerad i, Företagsänglarna, har känt ett starkt stöd från Uppsalas olika funktioner. Uppsalas mötesplatser har också fått nya tillskott med coworking areor som Base10, Hera Hub, Träkoja m fl. Här har Uppsalas olika intressenter fått möjlighet att korsbefrukta idéer, skapa ekosystem och generera nya samarbeten. Ännu fler arenor är defintivt på G. Tror också att UNT bidragit genom att lyfta fram positivt företagande. Det händer saker när alla hjälps åt. 

Uppsala är i sammanhanget en stor stad, men har småstadens många fördelar. I Uppsala är det förhållandevis lätt att hitta sina nätverk, att komma in i olika forum och att möta beslutsfattare och affärsrelationer på ett personligt sätt. Här tror jag Relation varit en starkt bidragande faktor. Vilken stad skulle inte vara avundsjuk på ett kommersiellt nätverk med över 500 beslutsfattare på samma ställe. 

Nu har pilarna vänt uppåt. Men som alla vet är framgång färskvara. Ökar vi inte takten tappar vi snabbt igen och vi är fortfarande långt under Sverigesnittet. Här kommer några konkreta förslag:

  • Det måste pratas mycket mer företagande bland Uppsalas politiker. 
  • Genomför hellre fler små saker, än att prata om stora saker som aldrig blir av. 
  • Berätta och bevisför vad som genomförs och vad det betyder för företagen och Uppsala. 
  • Säkerställ att kommunen har kompetens i sina upphandlingar. 
  • Utveckla möjligheterna för alla elever att genomföra Ungt Företagande i gymnasiet. 
  • Skapa eller stötta nya arenor där kommun, universitet/skola och näringsliv möts. 
  • Uppsala är en Universitetsstad, men också en Entreprenörsstad. Det handlar om både och, inte antingen eller. Vi behöver varandra och har förutsättningar att skapa något unikt. 

Jag har varit engagerad i Uppsalas företagsklimat i snart 10 år. Jag har aldrig känns så många positiva vibbar. Det ger verkligen massor av ny energi. 

Drömarbetsgivaren

Uppsala Drömarbetsgivaren -  Precis så kallar Svante Randlert sin föreläsning som han genomförde för Relation Executive i veckan som gick. Jag är ju ingen älskare av ordet HR i teorin, men är helt såld på ledarskap och företagskultur. Så min fråga innan var om jag skulle somna eller inspireras. Med stor glädje kan jag konstatera att det hela var galet bra.

Först lite om Svante. Han är gotlänning, föreläser, är författare och har titeln Business and People Advisor på Academic Works. Ett bemanningsföretag som med 19 år på nacken omsätter 3 miljarder i norra Europa. Ett imponerande entreprenörsföretag som kanske flugit lite under radarn bland bemanningsföretagen, men som definitivt är en av de ledande i sin bransch.

Som ofta behöver man vara på plats för att få den rätta känslan och ta del av Svantes engagerande personlighet. Men några konkreta saker vill jag i alla fall förmedla:

GIG – Jag skrev om det för några veckor sedan. GIG, dvs frilans/F-skattare har bara sett början. Fler och fler startar eget och säljer sin tid istället för traditionell anställning. I USA räknar man med att 4 av 10 är GIG-are. En orsak är att företagen arbetar mer i projekt än på ett löpande band. Då är den traditionella anställningsformen omodern inom många yrken. En annan är att det ger en större frihet än att vara anställd. 

Missnöjd med ditt jobb – Om du är missnöjd med ditt jobb. BYT. Det är frivilligt att gå till jobbet. Alldeles för många arbetar kvar fast de inte trivs. I första hand bör man göra det för sin egen skull. Livet är alldeles för kort för att gå till en arbetsplats man inte trivs på. Men även med respekt mot arbetskamraterna och företaget. En medarbetare som hamnat på fel plats och inte trivs smittar övriga organisationen. 

Skippa CV:et – Allt fler skippar CV:t. Formell kunskap är viktig ibland och då måste den säkerställas. Men i väldigt många yrken spelar formell kunskap mindre roll. Personlighet, attityd, vilja, drivkraft är avgörande.  Alltför mycket tid läggs på att läsa CV och göra tester. Svante berättade t o m som ett marknadsledande kunskapsföretag som förbjöd rekryterarna att ta emot CV:n. Det klart det inte går att skippa kompetensbehovet, men det är definitivt en trend att det mesta som står i CV:t är ointressant. Däremot finns massor att hämta i det personliga brevet och det fysiska mötet.

Ombytta roller – Förr kollade arbetsgivaren arbetstagaren innan anställning. Det blir allt vanligare att den arbetssökande kollar upp sin blivande chef. Man väljer helt enkelt en chef som man vill jobba med. De företag som inte förstår att det är de arbetssökande som dikterar villkoren har snart inga medarbetare kvar. Ledaren blir alltmer avgörande och dåligt ledarskap straffas direkt.

Från B2B till P2P – Business to business är ett helt fel sätt att tänka affärer. Det är människor som gör affärer med varandra, inte organisationsnummer. Egentligen har det nog alltid varit så, men det blir allt tydligare att vinnarna är de som förstått att P2P gäller. People to people. Man gör affärer med de man gillar. Affärer är relationer.

Skippa ordet "nöjd". Att vara nöjd är samma sak som att man slutat utvecklas. Därför kan man tycka att "nöjd kundindex och nöjd medarbetarindex" är hopplöst fel tänkt. Här behövs lite nytänkande.

Det var bara några reflektioner från Svantes intressanta föreläsning. Jag gillar benämningen "Drömarbetsgivaren" som definitvit är framtidens vinnare och dessutom ett väldigt inspirerande sätt att tänka som företagare. 

Alla blir egna

Uppsala Förra veckan uppmärksammade Dagens Industri trenden att fler och fler startar eget istället för att vara anställda. Ökningen är stor vilket innebär att alltfler går från att vara anställda, till att sälja sina tjänster som företagare. Fenomenet är inte nytt. Men trenden att man inte har ett anställningsförhållande till sin uppdragsgivare, utan istället säljer projekt eller timmar är tydlig. Som vanligt finns det för och nackdelar, både för arbetsgivaren och egenföretagaren. 

För arbetsgivaren är det ett sätt att ha rätt resurser i organisationen vid rätt tillfälle. Man får förvisso betala ett högre timpris, men har fördelen att projekten är avgränsade i tid. 

För egenföretagaren får man en helt annan frihet och man kan styra både sin tid och sin ambitionsnivå. Om man dessutom har fler uppdragsgivare ökar möjligheterna att utveckla sin verksamhet. 

I USA kallas detta växande fenomen gig-ekonomi. Eftersom alltmer av företagens behov är av projektkaraktär blir behovet av resurser väldigt ojämnt. Men genom att många driver eget och säljer timmar på projekt, har man lyckats skapa en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan. Naturligtvis kan det både vara succé eller katastrof. Precis som det alltid är att driva företag. 

I artikeln intervjuas företrädare för facket. Responsens är inte odelat positiv. En sak de vill är att egenföretagare skall ha kollektivavtal??? Man påstår sig vilja kunna påverka villkoren för den "anställde". Tänk om inte kunden betalar en faktura, vem står då för risken. Vem betalar tjänstpensionen och har man råd med semester. 

Men hallå. Det är ju så här det alltid varit att vara egen företagare. Man har aldrig en garanti att kunden betalar, att man får semester eller har råd med pension. Så har min verklighet sett ut i alla år som företagare. Är det inte dags för facket att skapa en förståelse för vad företagande innebär. 

Mitt tips är att anställningformen med fler och fler som blir egenanställda bara sett början. Facket kommer nog att fortsätta vara kritiska. Dels tappar de inflytande, dels tappar de medlemmar. Men i en föränderlig värd är det nog bättre att vara en del av förändringen, än att sitta på läktaren och titta i backspegeln. 

 

 

 

Out of the magic box

Uppsala När något problem skall lösas är det nästan alltid en entreprenör som skapar lösningen. Idag har jag upplevt det på ett helt nytt sätt. Att ge människor med ett handikapp ett bättre liv genom magi. Dagens föreläsning och föreläsning är en del i Uppsala Magic and Comedy Show som pågår under tio dagar. 

Bakom detta står trollkarlen och entreprenören Johan Ståhl. För fjärde året i rad jobbar han med sin vision att göra Uppsala till norra Europas roligaste stad. Men inte bara det. Han visar att trolleri och magi verkligen kan betyda skillnad. På förmiddagen idag gjorde han ett av sina många besök på barnsjukhuset där han lär sjuka barn trolla. Detta följdes upp av en föreläsning och föreställning under eftermiddagen på Katalin. 

Huvudpersonen var Kevin Spencer. En av världens mest kända magiker som nu är i Uppsala. Efter att han råkade ut för en bilolycka och efter den hade ett års rehabilitering, använde han sitt trolleri för rehabilitering och terapi. Fingerfärdighet är ett ypperligt sätt att träna trasiga muskler och leder.
Speciellt framgångsrikt är hans arbete med autistiska barn, men också barn med andra handikapp. Genom att utbilda svenska trollkonstnärer i hans metoder är målet att många fler barn kan få hjälp runt om i Sverige. Så det är verkligen magi i dubbel bemärkelse. 

Entreprenörskap är att se ett problem och hitta en lösning. Genom att tänka okonventionellt och "out of the box" kan man ofta hitta lösningar som inge annan tänkt på. Kevins upptäckt är ett underbart exempel på det. Fast i början var det inte så populärt bland läkare. Att göra saker på ett helt nytt sätt tas inte alltid emot från specialister. Men nu finns det nog ingen som tvekar. Entreprenörskap är inte magi, men magi är defintivt entreprenörskap. 

När jag fick höra om Kevin redan för ett år sedan ville jag bidra till att han kunde komma hit. Pga en olyckshändelse i familjen fick det skjutas upp till i år. Nu när han äntligen är här var det inte utan en viss stolthet jag fick ta min egen selfi. Det är magi det också. 

Nu fortsätter Uppsala Magic and Comedy ända till sista april. Om du missat det. Gå in på deras hemsida och kolla in vad som händer. Bland annat hittar du massor med gratisevent. Hatten av för Johan Ståhl som gör Uppsala både bättre och roligare. 

Pitchar som ger hopp

Uppala I helgen har vi haft audition för årets version av Företagsänglarna. För tredje året i rad har allt från nykläckta idéer till befintliga entreprenörer, haft möjligheten att pitcha sin idé för juryn i Företagsänglarna.

I vår hemvist på Elite Hotel Academia har ett 40-tal pitchar genomförts. Förutsättningarna kan knappast bli bättre. 

Vi Företagsänglar har ett otroligt roligt jobb, men också väldigt intensiva dagar. Varje pitchare måste få full attention. Sen skall vi ställa konkreta frågor om hur, vad och varför. Slutligen skall vi bestämma om pitcharen går vidare till finalen eller inte.  Från vänster ser du John Lundqvist, Kaija Carlson, Thomas Sonesson, Maria Mattsson Mähl och Magnus Hasselteg. 

Förutom alla som pitchade hade vi full fart även i Green Room. Här fanns våra partners som gav tips och råd om företagande. Väldigt positivt att vi lyckats samla så många av de tyngsta aktörerna från Kommun, region, universitet, skola och näringsliv. Så här fanns gott om rådgivare för de som ville veta mer om företagande. Att Uppsala Kommun och Region Uppsala är med i samarbetet bådar gott för Uppsalas näringslivsklimat och Entreprenörsstaden Uppsala.

 

I inspelningsstudion var det många förberedelser innan start. För den som inte är van kan man överraskas av alla kameror, ljud och ljus som krävs. 

Så här glada ser filmteamet ut inför söndagens pitchande. Förutom att allt gick väldigt bra blev det många härliga skratt. Det underlättar arbetet såklart. 

Mellan pitcharna hände det också en hel del. Under en fikapaus diskuterade Kjell Eriksson (bl a känd från "Hela Sverige bakar") och Kaija Carlson hur en kaka är konstruerad. Vi andra förstod ingenting. 

Vid ett lunchbreak fick vi röra lite på oss i hotellets eleganta pingisrum. Snyggt pingisbord, eller hur? Här ser vi Magnus Hasselteg spela mot vår fantastiska projektledare Monica Tesanovic. 

Vilka som gick vidare är klart och nu skall de trimma sin affärsplan och förbereda ett antal andra uppgifter till finalen. Extra kul att även några UF (Ung Företagsamhet)-företag gick till final. Ett av dem är Solea UF med entreprenörerna Julia Janeh och William Lindkvist, som här visar hur man gängar en brodd i en hästsko. Förutom dessa kreativa ungdomar, kommer ytterligare nio entreprenörer att tävla om en eventuella investering och andra fina priser från våra partners. Men hur det går i finalen kommer vi att hålla hemligt ända tills serien sänds i september. 

 

 

Spaning i Tokyo

Tokyo Ett nytt land, en spännande upplevelse och många nya reflektioner. Vi bodde i Shinjuku som är en stadsdel av Tokyo. Staden med över 30 miljoner innevånare.

Här kommer några reflektioner:

Japan måste vara världen artigaste land. Alla bockar och tackar. Oavsett vad. Ingen blir irriterad på att någon annan går i vägen. Ingen går mot röd gubbe och ingen tutar i bilen eller plingar i cykelringklockan. I tunnelbanan är det grymt trångt i rusningstrafik, men alla är lika hövliga. Det känns som ett drömsamhälle för den som tycker respekt för medmänniskor och regler är viktiga. Och man kan inte annat än hålla med.

Att vara nästa två meter lång i Tokyo är jobbigt. På tunnelbanan krockar man med de flesta takskyltar. Att böja på huvudet är en nödvändighet. 

Att toaletter i Japan alltid har uppvärmd sits och nästan alltid ett antal ytterligare funktioner. Lätt att sitta kvar och bara njuta…

Att nästan alla män har mörk kostym. Gäller även om man jobbar i overall. Kostym har många under overallen.

Att nästan ingen vet vad Sverige är förrän man säger IKEA. Är det något varumärke som de flesta japaner känner till är det IKEA.

Vi besökte Giolden Gai och deras 300 minipubar. Var man än kom träffade man människor från olika ställen i världen. Golden Gai måste vara världen coolaste barområde.

Att turismen ökar. Vi träffade folk från Boston, New York, Seattle, LA och San Diego. Dom hade en sak gemensamt. De skämdes för Trump. USA känns som de utåtriktade kusterna mot det bakåtsträvande inlandet… 

Att hela världen är här. Förutom amerikaner, träffade vi norrmän, danskar, irländare, australiensare, portugiser, italienare, israeler, polacker, engelsmän, irländare och säkert några till nationaliteter vi glömt.

Att vi träffade en hel del japaner förstås. Engelskan är så där, men det funkar att ta sig fram.

Att man får röka inne, men det ofta är förbjudet att röka på trottoarerna.

Att det är dåligt för karriären att byta jobb. De flesta japaner jobbar i samma bolag hela livet. Halvtid är 7 timmar om dagen och lönen är förhållandevis låg. Momsen är 8% och medelåldern är världens högsta.

Att två personer, kejsaren och kejsarinnan har ca 1000 anställda (varav 100 trädgårdsarbetare) på sina 300 hektar i Imperial Palace. De har världens längsta regentlängd med 125 generationer. Det är japanerna väldigt stolta över och betalar gärna skatten på 0,5 USD/person och år för dem och deras stab.

Att det inte är så vanligt att starta eget i Japan, men det sker en snabb förändring. Att starta eget blir mer och mer populärt även om det fortfarande är tradition att jobba på stora företag.

Att inga gator har namn, utan istället har man namn på kvarteren. Inte lätt att hitta, men google maps underlättar.

Att väldigt många har munskydd. Hörde av en läkare att det inte hade någon effekt. Varken för det man andas in eller det man eventuellt hostar ut. Men tror man på det så…

Att världen största tåg och tunnelbanestation i Shinjuku har 3.5 miljoner resenärer. Per dag!

Att Tokyo Sky Tree är Japans högsta byggnad med sina dryga 600 meter.

Vi missade cherryblossom (körsbärsträdens blomning) då den var ovanligt tidig i år.

Att cykla i Tokyo går alldeles utmärkt. Vi cyklade en dag i Tokyo.

Sen åt vi på rooftopen på Hyatt. Vi upplevde robotshow och massor av annat. Vi visste väldigt lite om Tokyo innan vi kom hit. Nu vill vi tillbaka så fort som möjligt igen. En stark rekommendation. Åk till Japan och Tokyo.

Cykla i Tokyo

Tokyo Att cykla i storstäder har blivit något av min favorit. Det är ett otroligt bra sätt att uppleva staden och man skall definitivt åka på en guidad tur om det finns. Denna gång var det Tokyo som skulle utforskas. Här kommer några reflektioner. 

Som sagt, cykla gärna med guide. Här ser vi vår grupp som fick guidning av japanen Soshi. Med hjälp av en guide har man två stora fördelar. En är att man får veta en massa intressanta saker om staden, en annan är att man hittar tillbaka hem. Och just hitta är nog en av Tokyos största utmaningar. Gatorna har inga namn (det är kvarteren som har namn) vilket gör det i stort sett omöjligt att läsa en vanlig karta. Det gäller naturligtvis inte bara när man cyklar, utan även när man promerar. 

Miracle cycling tour var namnet. Nu var det väl inget mirakel att vi kom fram helskinnade, men visst har stora städer sina utmaningar i trafiken. Fast om man skall jämföra med Uppsala så funkar det betydligt bättre här. En sak är att man aldrig kör mot rött ljus. Man går inte mot rött heller för den delen. Man cyklar inte mot enkelriktat heller eller mitt i gatan. Dessutom är alla väldigt artiga mot varandra i trafiken och cyklister, fordon och gående samsas kanbra, trots att det är väldigt trångt. Tutar gör naturligtvis ingen. 

Några andra saker. Det finns ingen lag för hjälm, så då rekommenderar man det inte. Att man kan slå ihjäl sig är alltså ingen anledning till hjälm. Det är ju samma i Sverige, men med trafiken i Tokyo känns hjälm ändå relevant (men ingen har det). Vi tog dock beslutet att ha hjälm och satte frisyren på spel, men det gjorde inte våra holländska medcyklister. Fast dom var ju vana av Amsterdam...

I Japan får man dessutom cykla på trottoarer. Det gör ju många i Sverige med, fast det är förbjudet. Här är det lagligt och det funkar det utmärkt att samsas med gångtrafikanterna. Vad som kan kännas lite konstigt är att man aldrig ska använda ringklockan. Det anses ohövligt. Så tänk er att samsas på proppfulla trottoarer och snirkla sig fram med cykel utan att plinga. Och det funkar. Alla Uppsalas cyklister borde gå på japansk cykelkurs. 

Tokyo är en helt fantastisk stad. En ny favorit som resmål har fötts. Här ser vi ett foto från spel/gaming kvarteren. Ett av de områden i staden vi fick se, på vår tre timmar långa tur. 

 

 

 

Allt växer men hur?

Uppsala Idag har årets Relationsdag "Uppsala växer" gått av stapeln. På UKK samlades över 800 beslutsfattare och engagerade personer för att ta del av intressanta föreläsare och nätverka. Allt under Relations paroll - "Det händer något när människor möts". 

Dagen började med gemensam nätverksfrukost. Där fick man möjlighet att stifta bekantskap med de företag som ställde ut. Alla hade på något sätt en roll i Uppsalas utveckling och närområdets tillväxt. Byggbolag, fastighetsbolag, besöksnäringen för att nämna några.

 

Föreläsare av klass är alltid något av Relationsdagarnas höjdpunkter. Med spänd förväntan såg jag fram emot Stefan Hyttfors, som var först ut på scenen. Stefan pratade om planeten, hur vi hanterar den och hur vi kan vända utveckling, som gör att vi håller på att ta död på oss själva. Han noterade att människan var den enda som fått det bättre än förut. Alla andra har fått det sämre. Skrämmande, men lätt att inse. 

Men det finns hopp. Mycket handlar om desruptiv, dvs omstörtande innovation. Det som gör att gamla sätt att göra saker på, blir helt irrelevanta. T ex att man om tio år kommer att ha en bråkdel av dagens bilar, att man inte äger dem själv och det inte finns någon chaufför. Den tid då ens barnbarn undrar hur i helsike man lät någon köra själv. Det är ju helt livsfarligt.

Andra disruptiva förändringar är den dramatiska minskningen av hårdvara och ökningen av mjukvara. Mjukvara behöver som bekant varken produceras, fraktas eller återvinnas. Många företag och aktieägare kommer att känna en klen tröst av att vara "störst och bäst på det ingen behöver". 
Västvärdens och demokratins styrkor som byggt på trovärdighet håller successivt på att utmanas. I en allt mer gränslös värld blir den lokala politikern tandlös. "Teknik slår politik och skiter i gränser". En värld som alltmer handlar om framåt eller bakåt istället för höger eller vänster. Då gäller det att politikerna spanar framåt och kanske släppa tankar som att bygga spårvägar eller annat som hör dåtiden till.

Iställer gäller det att hitta en politik som släpper gamla sanningar, inte tar "svenska modellen" för den enda rätta eller säger "make America great again". När man istället jobbar ihop utan skygglappar och ser att samarbete är den enda lösningen. Stefan gav oss en tänkvärd, skrämmande men också förhoppningsfull syn på vart vi är och vilka möjligheter vi har. Det finns hopp. 

Efter lunch skulle vi fått lyssna på Andra Farhad - Börshajen, men hon fick tyvärr lämna återbud av personliga skäl. Dagens programledare Karin Adelsköld gjorde ett strongt inhopp på kortvarsel, men det missade jag tyvärr. Strålande löst i en akut situation. Dom som lyssnade sa att det var kanonbra. 

Efter några timmars nätverkande var det dags för den avslutande föreläsningen. Milad Mohammadi stod på scenen och berättade en grymt häftig historia om sin livsresa. Om hur han beskriver behovet av att ha förebilder och att han med järnvilja lyckats nå sina mål. En av hans förebilder för att nå dit var hans gymnasielärare, som var oerhört viktig för hans vägval. 

Att prata om ett angeläget ämne som integration är en sak. Det gör många. Men att som Milad ha gjort skillnad på riktigt är en helt annan. Han bestämde sig för att starta en skola för att ge de som har sämst förutsättningar en ärlig chans. 
Det började med en kamp för att få finansiering, sen att hitta en skola, få den renoverad samt att få tag på elever. Så började denna otroligt inspirerande resa. Nu finns en högstadieskola i Kista med 110 elever från de mest utsatta områdena i Stockholm (han har gjort hembseök hos alla). En skola som blivit en riktig succé. Efter två år har 90% av eleverna förbättrat sina skolresultat, har en helt annan närvaro och man har fått ett otroligt engagemang från föräldrar, familjer och andra engagerade. Det avslutades med stående ovationer. 

Att tanka inspiration, träffas på riktigt och lyssna på intressanta föreläsare är otroligt viktigt för att kunna få egen energi. Att allt växer är något som vi alla tycker är bra. Men hur det växer är avgörande, för om vi finns kvar på vår planet eller ej. Hoppas det även fanns många politiker på plats idag så att intrycken får plats även hos de som styr i vårt samhälle. 

 

 

 

Uppsala tar täten

Uppsala Idag var det start för ett unikt projekt i Sverige. I ett initiativ från Ung Företagsamhet startas ett mentorprogram där företagare från länet får träffa varsin UF-lärare. Målet är att utveckla samarbetet mellan skolan och näringslivet. Programmet skall pågå i tre år och innehåller både tillfällen då hela gruppen ses och att företagare och lärare träffas enskilt. 

Det känns verkligen som ett positivt initiativ. Jag och Johnny Hellgren från Fridegårdsgymnasiet i Bålsta skall utbyta erfarenheter för att utveckla idéer om entreprenörskapet i skolan. Fridegårdsgymnasiet är en skola som verkligen visat sig starka i UF och mycket handlar om engagemanget och kunskapen hos lärarna. Nu skall vi slipa på det ytterligare och förhoppningsvis är detta ett format som kan bli en standard. Det finns så otroligt mycket att vinna på att fler lärare och entreprenörer får möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter.

Idén kom från Sofi Layhani till höger som här har sällskap av Kaija Carlson, matentreprenören från Uppdrag Köket. Kaija är en av mentorerna och Sofi är regionchef för UF i Uppsala Län. 

Eftersom vi har med skolan att göra finns det naturligtvis kurslitteratur. Sofi frågade mig om tips på böcker. I mitt företagande har jag två "biblar". Good to Great av Jim Collins är den ena. Men den vet jag att de flesta entreprenörer läst. Så det fick bli den andra och det är Blue Ocean Strategi. Och skall jag gradera dem så är nog Blue Ocean den mest inspirerande bok jag läst och som jag haft som en röd tråd i mitt företagande i 20 år. Den tycker jag alla företagare skall läsa. 

Nu har alltså Uppsala tagit täten i UF igen. Ännu ett tecken på att det händer väldigt mycket positivt i Uppsala. Det bådar gott för framtiden. 

Fula loggans succé

Uppsala Dom flesta har en relation till det här företaget. Och om man säger "Designing good life" kopplar nog ännu fler ihop det med deras varor. Ja, vi pratar om OBH Nordica. Men det är inte företaget som inspirerade idag, utan den fantastiska entreprenörsresa som grundarna Thomas och Peter Ek gjort. 

Idag hade vi i Relation Executive ännu en spännande utbildningsdag och dagens föreläsare var Thomas Ek. Thomas är en person som jag följt på avstånd samtidigt som vi drev Gallerix. Vi var ju båda inom detaljhandel, men inom olika branscher. Så idag fick jag möjligheten att träffa Thomas och det var en imponerande person som trollband mig och övriga sällskapet. 

OBH Nordica föddes ur ett antal varumärken. Bolaget föddes av en tillfällighet som så ofta. Man blev av med några agenturer och halva omsättningen. Något måste göras. Man trodde stenhårt på den nordiska marknaden och hade det nödvändiga modet.  OBHNordica föddes. Loggan fixade man i all hast och Thomas själv tycker den var Norra Europas fulaste. Men den har hängt med och defintivt inte hindrat företaget från att bli en otrolig succé. Precis som det ofta är med entreprenörskap är det bråttom och ofta är det viktigare att vara snabb än perfekt. Det bevisades även här.

Med fokus på nordisk funktion, otroligt säljdriv, mod och passion samt att både bearbeta kunder och jaga fabriker i Asien lyckades man utveckla bolaget i rekordfart. Precis som så många andra framgångsrika företagare finns det en röd tråd. Affärer görs av människor med människor och de lade mycket av sin tid på att bygga relationer. 

En mycket tragisk händelse var i samband med att Thomas och Peter sålde bolaget. Dagen efter man signerade avtalen, fick Thomas bror beskeded att han fått cancer. Efter en kort tids sjukdom gick han bort. Ibland blir livet inte som man tänkt sig och det påminner mycket om att man aldrig skall skjuta på något i framtiden. Man vet aldrig vad som händer. I en känslosam del av föreläsningen berättar Thomas om hur han och hans bror, efter hans bortgång, belönades med "Entreprenuer of the year 2010". Sveriges största entreprenörstävling.
 

Som så många andra entreprenörer så har OBHNordica haft ett stort samhällsengagemang. Huvudprojektet är en skola i Manilla som döpts efter brodern Peter. Totalt har skolan över 2000 fattiga barn som lär sig läsa och skriva i detta engagerande projekt. Ett av Thomas budskap var att företag som inte har ett äkta samhällsengagemang kommer varken att ha medarbetare eller kunder i framtiden. Det klart han har rätt. 

Att möta en föreläsare som är så genuin och gjort den resa han berättar om på riktigt, är väldigt inspirerande. Så det är bara tacka för upplevelsen och ta med sig energi, inspiration och kloka tankar till sin egen verklighet. 

 

 

Boost Uppsala, Boost Sverige!

Uppsala Det har varit en vecka med full fart när det gäller entreprenörskap. Den händelse som dominerat i sociala medier är naturligtvis UF-mässan i tisdags. Helt fantastiskt event.

Och idag fick Grøt UF som gjorde storslam visa upp sig på scenen under "Vakna Uppsala". Kul och välförtjänt!

En härligt häftig tjej på scenen var 10-åriga Maya Runhagen. Hon blev illa behandlad i skolan och tog upp det med sin lärare och sina föräldrar. Med hjälp av deras stöd gör hon numera föreläsningar om kränkningar, mobbning och utfrysning. Vilken imponerande tjej!

Men förutom Vakna Uppsala var den stora händelsen idag Växtzon Venture Summit på UKK. Nio inkubatorer från fem län hade samlats på UKK för att utbyta erfarenheter, bygga nätverk och kanske lyckas matcha en affärsidé med en investerare. Arrangör var Uppsala Innovation Center, som är en av världens mest framgångsrika inkubatorer med sin uppmärksammade fjärdeplats i världsrankingen. 

Under ledning av Ellinor Persson fick vi uppleva en fartfylld, innovativ och spännande dag. Efter inledningen fick vi lyssna på forskning om entreprenörskap av Magnus Klofsten från Linköpings Universitet. Om man skall ta med något av intresse så är det många bolag som startas, men väldigt få bolag som utvecklas och växer. Kanske en effekt av att Sverige har en bra jordmån att starta bolag, men inte alls lika bra förutsättningar att få bolag att växa i. 

Men forskning är en sak och verkligheten en annan. Av sju pitchande företag var två från Uppsala. Kontigo Care som har en fantastiskt intressant lösning på beroendevården var ett av dem. Grundaren Daniel Benitez affärsidé ligger till grund för produkten Previct och man växer snabbt. Dessutom har man hunnit notera bolaget på First North. På scenen berättar produktchefen Maria Winkvist om affärsmodellen på sina tilldelade två minuter. 

Det andra Uppsalaföretaget på scenen var Save by Solar. Linus Werner, VD och som grundat företaget tillsammans med Hugo Larsson, fick berätta sin tvåminuters pitch inför intresserade investerare och andra entreprenörer. Save by Solar har en väldigt spännande affärsmodell för företag när det gäller att investera i solceller på sina fastigheter. Man hade identifierat att många fastighetsägare tyckte att det var krångligt med drift, installering och skötsel av solceller. Så man har utvecklat en kundvänlig lösning som är enkel, lönsam och säker. 


Därefter var det ytterligare fem pitchar från andra län och här ser vi alla sju företagarna på scenen inför paneldiskussionen. 

Ett annat väldigt intressant inslag var när tre investerare och affärsänglar berättade om vad de tittar på innan en investering. Anette Nordvall, Stockholms Affärsänglar, Elisabeth Thand Ringqvist, NFTVentures och Sanna Westman, Creandum, gav värdefulla tips och råd. Även om de investerade i olika stadier och har lite olika strategi, hade de en sak gemensamt: Det måste finnas en kund som vill betala produkten eller tjänsten, för att man skall vara intresserad att investera.  

Slutligen fick vi lyssna på Lars Bengtsson, tidigare styrelseordförande i Donya Labs/Simplygon som har gjort en helt fantastisk resa och sålt sitt bolag till Microsoft. Summan är hemlig, men man bekräftade att ryktet 800 miljoner inte var en helt galen gissning. 

Vilken boost det är i Uppsala. Staden håller på att explodera i samarbeten, företagande och nytänkande. Samarbeten mellan Universiteten och näringslivet blir allt aktivare och nya spännande arenor skapas hela tiden. Potentialen i Uppsala är grymt stor och vi har nog bara skrapat på ytan. Kan vi dessutom förbättra företagsklimatet, så finns det bara vinnare. Och den största vinnaren är ju kommunen som får många sköna skattekronor i den kommunala kassakistan, när företagen blir fler. I Entreprenörsstaden Uppsala!

 

 

Bloggare: Thomas Sonesson
Född: 1959.
Gör: Byggde Gallerix-kedjan under många år. Nu: arbetar med styrelsearbete och är engagerad i ett antal nya företag. Ideellt: Mentor till unga entreprenörer, engagerad i UF samt ordförande i Uppsala Stadsmission m m.