Produktionen går för fullt i fabrikshallen i Tierp. Stolpar i slitstark komposit, på upp till 24 meters längd, rullar sakta fram ur maskinerna. Sedan en tid tillbaka har Jerol fördubblat personalstyrkan till 20 personer och gått upp till tvåskift. En mindre effektivisering av fabriken planeras och det kan bli mer. Bolaget har nämligen fått sin hittills största order på sex miljoner kronor. Det är det finska elbolaget Eon som bestämt sig för att helt sluta med elledningsstolpar i kreosotbehandlat trä och gå över till miljövänligare kompositstolpar.

– Det är ett riktigt genombrott. Många elbolag kommer att börja fasa ut kreosotstolparna och vi är marknadsledande på kompositstolpar så vi är otroligt bra positionerade just nu, säger Jerol vd Anders Gripemo.

Men resan dit har varit både lång och osäker.

Artikelbild

| Genombrott. Anders Gripemo tror att fler kommer att köpa Jerols stolpar framöver. På gården ligger de travade i väntan på leverans.

Jerol Industri startades av den finländske grundaren och industrimannen Rolf Jernström år 2000. Inriktningen var att tillverka så kallade passiva vägstolpar som minskar skadorna på både bil och människa vid kollisioner. Men marknaden visade sig vara tuffare än Rolf Jernström och hans kolleger anat.

– De flesta tillverkar olika former av stolpar i stål eller betong. Konkurrensen internationellt är stenhård och de som köper är väldigt konservativa. Det var svårt för oss att slå oss in med en stolpe i komposit, säger Anders Gripemo.

De första åren blev en sorts utvecklingsfas, men 2004 fick Jerol kontrakt med ett engelskt bolag som ville ha kompositstolar för vägskyltar.

– Då beslutade vi oss för att byta inriktning och utveckla ett komplett stolpsortiment för vägskyltar. Vi ökade både försäljning och marknadsföring fram till finanskrisen 2009. Då dog efterfrågan på flera av våra marknader, berättar Anders Gripemo.

Artikelbild

| Full produktion. Kompositstolpen är ihålig och konisk och den beläggs med plast när den är klar. Det gör att det går att klättra på den Med stolpskor precis som på en vanlig trästolpe. På bilden Anders Gripemo, Hassan Alhafar och Niclas Jansson.

Men när det såg som mörkast ur ringde plötsligt telefonen.

– Det var företaget Skellefteå kraft som hade hört talas om oss. De skulle sluta använda kreosotimpregnerade stolpar och ville ha ett miljövanligare alternativ.

Artikelbild

| Rullas. Stolpen snurrar på en lång stålvals samtidigt som lager efter lager med glasfiber och lim läggs på automatiskt.

Jerol var med i matchen igen och började utveckla ett bredare sortiment elstolpar. Det blev flera projekt både i norra Sverige, Finland och Norge. Det visade sig att inte bara kreosot var problematiskt för elbolagen utan också hackspettar.

– Ett norskt bolag krävde att stolparna skulle vara hackspettsäkra. Spettarna förstör trästolpar på kort tid ute på fjället. När vi testade så visade det sig att de inte alls gillade att hacka i våra stolpar, skrattar Anders Gripemo.

Artikelbild

| Tester. Utanför fabriken finns en demonstrationsanläggning med olika konstruktioner för elstolpar, bereättar Anders Gripemo.

Men det var inte förrän år 2014 när statliga Vattenfall beslutade sig för att sluta sätta upp kreosotstolpar i områden med känslig natur som det lossnade på allvar. Under ett halvår testade Vattenfall Jerols kompositstolpar på plats i Tierp. När Vattenfall sedan gjorde en upphandling på 8000 stolpar så vann Jerol. Av olika anledningar så har Vattenfall inte kunnat köpa in så mycket som det var tänkt. Men ryktet om stolparna från Tierp har spritt sig.

– Den order vi nu fått från Eon beror mycket på Vattenfall. Att ett så stort bolag har testat och handlat upp våra stolpar tar marknaden som ett kvalitetsbevis, säger Anders Gripemo.

Han räknar med att kunna ta hem fler kontrakt.

– Många elbolag kommer att börja fasa ut kreosotstolparna och vi är nästan ensamma om ett alternativ på den nordiska marknaden nu.

Hur lång tid tar det innan andra tillverkade kommer i kapp?

– Det vet jag inte. Men vi har en färdig produkt som vi fortsätter utveckla. Vi har just tagit patent på en tvådelad stolpe som är mycket starkare kan göras längre än de stolpar vi tillverkar i dag, säger Anders Gripemo.