Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar på måndagen sin ekonomiska vårproposition. I den kommer regeringen bland annat att peka ut utmaningarna för nästa mandatperiod.

Den främsta utmaningen, enligt regeringen, handlar om att kunna bygga ut vård, skola och omsorg i takt med att befolkningen växer och förändras. Finansministern räknar med 300 000 fler barn och nästan 300 000 fler äldre de kommande åren.

Vi kommer att behöva bygga nya förskolor, nya skolor, nya äldreboenden och vi kommer att behöva anställa förskolelärare, lärare, undersköterskor och många andra. Det kommer att vara en otroligt stor arbetsuppgift, säger Magdalena Andersson till TT.

Enligt regeringens beräkningar kommer det att krävas ytterligare 260 000 anställda inom barn- och äldreomsorgen, skolan och sjukvården fram till 2030, rapporterar SVT.

Ökar pressen

Även statliga Konjunkturinstitutet (KI) ser välfärden och den växande befolkningen som en av de största utmaningarna framöver. Oavsett vem som bildar regering efter valet i höst måste politikerna hantera detta.

Det ökar pressen på det offentliga och våra välfärdstjänster. För att bibehålla åtagandet så finns det inte så stort utrymme för ofinansierade reformer, säger KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Bara att bevara den välfärdsstandard som finns i dag beräknas kosta runt 20 miljarder kronor.

Det äter upp en stor del av budgetutrymmet. Vill man göra reformer utöver det, behöver det finansieras krona för krona. Det är en utmaning. Det kräver mycket tuffa prioriteringar framöver, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Socialdemokraterna har redan lovat att om de får bilda regering efter valet så ska statsbidragen till kommunerna öka med minst 20 miljarder kronor till 2022. Det är kommunerna och landstingen som står för vård, skola och omsorg.

Skattehöjningar?

Men Magdalena Andersson tror att det går att bibehålla nivån i välfärden utan skattehöjningar.

Ja, det är vår bedömning med de prognoser vi har i dag och om man prioriterar välfärden framför skattesänkningar, ja då är det möjligt, säger hon.
Vår bedömning är att det finns ett reformutrymme både för att upprätthålla och stärka kvaliteten.

Regeringen måste också tänka på att klara det nya överskottsmål för de offentliga finanserna som riksdagen beslutat om. Det är viktigt att klara av det målet i goda tider för att slippa tuffa nedskärningar i välfärd, bidrag och ersättningar när lågkonjunkturen väl kommer.

Tunga prognosmakare som KI och ekonomistyrningsverket (ESV) räknar med en stark ekonomi i år och nästa år. Men högkonjunkturens topp tros vara nådd i år.

KI bedömer att alla vallöften måste vara finansierade med besparingar eller skattehöjningar om överskottsmålet för de offentliga finanserna ska klaras samtidigt som personaltätheten i välfärden behålls.

Många vallöften

Och vallöftena har redan börjat levereras. Förutom minst 20 miljarder kronor mer till välfärden, har Socialdemokraterna lovat att sänka skatten för pensionärerna till 2020, vilket kan kostad åtta miljarder kronor, och att se till att antalet anställda inom polisen ökar från 30 000 till 40 000 senast år 2024. Försvaret väntas också behöva många fler miljarder, även om S inte har utfärdat några löften på det området ännu.

Visserligen väntas staten, landstingen och kommunerna tillsammans gå med många miljarder i plus under hela nästa mandatperiod. Men det beror på att konjunkturen väntas vara hyfsad.

Det nya överskottsmålet för de offentliga finanserna innebär ett överskott på 0,33 procent av BNP i snitt när konjunkturen är neutral. Varken ESV eller KI bedömer att det så kallade strukturella sparandet klaras 2018 och 2019.