I genomgången definieras fattiga hushåll som hushåll som tjänar mindre än 60 procent av riksmedianen och rika hushåll som hushåll som tjänar mer än 200 procent av riksmedianen.

Sett till hela Uppsala län har de fattiga hushållen mellan åren 2011 och 2015 ökat från 12,6 till 12,7 procent. De rika hushållen har ökat från 7,3 procent till 8,7 procent. Samtidigt har därmed mellangruppen, de hushåll som anses utgöra medelinkomsttagarna minskat från 80,1 procent till 78,6 procent.

I Heby kommun finns störst andel fattiga hushåll, 16,8 procent av hushållen tjänar mindre än 60 procent av riksgenomsnittet. Heby är också den kommun i länet där antalet medelinkomsttagare har minskat mest de senaste åren. Det är framför allt de fattiga hushållen som ökat i antal och är två procent fler 2015 jämfört med fyra år tidigare. De rika hushållen i Heby har samtidigt blivit en procent fler.

Överlägset flest rika hushåll finns det i Knivsta kommun. 12,1 procent av hushållen har en inkomst som är minst 200 procent över rikssnittet. Det är en ökning med 1,7 procent under perioden. I Knivsta har andelen fattiga hushåll också minskat under perioden. Håbo kommun har stått för den största ökningen rika hushåll under perioden, upp med 2 procent, till en andel på 9,7 procent.

I Uppsala kommun har antalet fattiga hushåll under perioden minskat med 0,6 procent och 13,5 procent av hushållen i Uppsala klassas nu som fattiga hushåll. De rika hushållen har dock ökat i Uppsala med 1,6 procent, den näst högsta ökningen i länet, till 9,9 procent..

Uppsala kommun är den kommun som har lägst andel medelinkomsttagare i länet och där man alltså kan dra slutsatsen att de ekonomiska klyftorna är som störst.

Sett till hela landet ökade antal fattiga hushåll från 12,9 till 13,7 procent. De rika hushållen ökade samtidigt från 6,9 procent till 8 procent.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) oroas över utvecklingen.

– Det är oroande och jag vill påstå att klyftorna har ökat inte bara de senaste fem utan tio åren. Vi ser också att desto mer klyftorna växer så ökar också skillnaderna mellan olika delar av vårt land och det påverkar sammanhållningen och tilliten i vårt samhälle, säger Shekarabi till SVT Nyheter.

I genomgången har man utgått från disponibel inkomst som är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga transfereringar.