– Vi hoppas att kunna få i gång 40 start up-bolag med rymdteknisk anknytning under en femårsperiod, säger Michael Camitz, som är ansvarig för rymdinkubatorprojektet på Uppsala Innovation Centre, UIC.

Den första ansöknings­perioden pågår fram till 31 mars. Sedan kommer det att bli ett par ansöknings­omgångar varje år under fem år. Målgruppen är nystartade ­företag, kanske med forskare som arbetat med någon inno­vation med rymdanknyt­ning och ser möjligheter för andra tillämpningar.

De företag som väljs ut får ett kontantstöd på 25 000 euro, motsvarande 233 000 kronor och möjligheter till ett förmånligt innovationslån på samma summa från Almi.

Dessutom får man tillgång till patent och så kallade ip-rättigheter för rymdtekniska tillämpningar som finns listade hos Europeiska Rymdmyndigheten, ESA.

Rymdkopplingen kan antingen vara en teknik som utvecklats för att användas i rymden eller något som har direkt anknytning till något av de två projekt som ESA:s nätverk av satelliter levererar: Galileo, som är ett komplement och alternativ till den amerikanska gps-tekniken, och Copernicus, som är bilder av jordytan med hög noggrannhet som kan användas i allt från fastighetsbildningar till inventering av storm- och brandskador.

Några exempel på rymdtekniska innovationer som fått användning på jorden är en maskin för att förpacka potatis­chips, flamsäkra kalsonger för stålverksarbetare och fjärravlästa ultraljuds­undersökningar.

HTG Hyperschall Technologie Göttingen belönades 2009 av ESA för det sätt som man överförde tekniken för att landa en rymdfarkost till ett förpackningssystem som släpper potatischips i en påse utan att chipsen går sönder. Ett färskare exempel är hur franska regionala sjukhus använder en teknik som utvecklats för medicinska ­undersökningar av astronauter.

Uppsala Innovation Centre är en av tre så kallade rymdinkubatorer i Sverige. De andra ligger i Luleå och Trollhättan.

– Vi samarbetar utifrån våra respektive kompetensområden. Här i Uppsala finns företag och forskning kring miniatyriserade delar­ till ­satelliter. I Trollhättan till­verkar man raketmotorer i Volvo Aero och i Luleå jobbar man gentemot Esrange, säger Michael Camitz.

Hittills har det kommit in fem ansökningar som man arbetar med. De är fortfaran­de i utvecklingsstadier, vilket gör att Michael Camitz inte kan berätta några detaljer om dem. Men det handlar till exempel om några som vill använda Copernicus-­data för försäkringsändamål, ett projekt om hur industrirobotar orienterar sig i ett rum och ett projekt om hur man kan använda analyser av utandningsluften inom vården.