Numera stannar inte Sverige upp varje gång Volvo visar en ny bilmodell. Annat var det för 25–30 år sedan, då en ny Volvo fick landet att hålla andan av förväntan. Inte riktigt som när Stenmark skulle starta, men nästan.

Ändå är de senaste produkterna, S90 och V90, minst lika betydelsefulla som tidigare generationer. Det är alltid en smula ”nu eller aldrig” över lanseringarna av Volvos stora bilmodeller.

Den nya 90-serien har dessutom det kavata målet att lyfta Volvo in i det så kallade premium­segmentet. Det är där tillverkare som Audi, BMW, Mercedes-Benz, Lexus och även Jaguar fajtas om välbeställda medelklasskunder med smak för starka varumärken.

Artikelbild

Volvo 760 GLE

Att lyckas där innebär att man kan ta mer betalt per såld bil, utan att bilen är särskilt mycket dyrare att utveckla eller tillverka. Framför allt Audi och BMW har sedan 1980-talet gjort en enastående resa från marginella till dominerande bilmärken.

Det är i det ljuset Volvo S90 och V90 ska betraktas. Grejen är bara att målet på intet sätt är nytt för Volvo. För 34 år sedan hölls en pampig avtäckning vid Grand Hôtel i Stockholm. Den gången var det 760 GLE som stod på scenen, med sexcylindrig motor samt rejält krompyntad och lätt USA-influerad kaross. Målet: att norpa kunder från BMW och Mercedes.

Nio år senare, 1991, hade Volvo hyrt Globen för att presentera 850 GLT. I dag är det lätt att glömma att ingen Volvomodell – varken tidigare eller senare – varit mer revolutionerande. Med 850 lanserade Volvo en stor bil med framhjulsdrift, nyutvecklad femcylindrig motor (ett koncept som i förfinad form levt ända tills nu), gladlynta vägegenskaper och bra utrymmen i en relativt kompakt kaross. Mål: att locka körglada BMW-förare.

Sju år senare, 1998, var det dags igen. Den gången gällde det första generationen S80, som slog an en helt ny designpolicy. Med svenska ögon i dag en gammal Volvo bland andra, men studera karossens linjespel nästa gång du ser en i trafiken – det var en modig satsning ledd av dåvarande designchefen Peter Horbury.

Artikelbild

Volvo 780 coupe

Så vad talar egentligen för att Volvo ska lyckas nu, när det inte riktigt gått vägen vare sig 1982, 1991 eller 1998? Tja, kanske inte minst att företaget verkar ha ett starkt självförtroende som (utomlands) kommer att avspegla sig i betydligt högre priser. Det är ett välbekant knep för att skapa status – gör din produkt dyrare.

Redan 1986 skrev en biltidning ”äntligen en Volvo som är tillräckligt dyr”. Då handlade det om coupéversionen av 760 GLE, kallad 780, som formgivits och delvis tillverkades av Bertone i Italien. Men samma tidning tog senare ned den exklusiva 780-modellen på jorden igen i ett biltest med rubriken ”Kålle i ny svid”.

Eric Lund

Frilansjournalist med inriktning på bilar och fordonsindstri.
Dessutom småföretagande Uppsalabo i fjärde generationen.