Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Men det finns hopp.

Den medicinska behandlingen inom svensk barncancervård håller världsklass och tack vare framsteg inom forskningen överlever i dag 80 procent av de barn som drabbas.

För att rädda ett cancersjukt barn krävs långa och tuffa behandlingar. Det innebär att personalen ständigt fattar livsviktiga beslut. Den avancerade vården kräver ökad personaltäthet, mycket mer än tidigare. Men antalet sjuksköterskor på de barnonkologiska avdelningarna har inte ökat i takt med den medicinska utvecklingen. Och långtifrån alla har utbildning i barnonkologi.

Artikelbild

Jens Schollin

Bristen på vårdpersonal, specialister och kuratorer inom barnonkologin är det i särklass största hotet mot en fullgod barncancervård.

Därför välkomnar vi att sju av åtta riksdagspartier vid ett möte i Almedalen i juli ställde sig bakom en specifik satsning i form av ett löfte om 500 miljoner kronor per år till cancersjukvården under kommande mandatperiod, med barncancervården som ett prioriterat område. Det är nu mycket angeläget att det löftet blir verklighet.

Barncancerfonden uppmanar därför ansvariga politiker i Region Uppsala att förverkliga satsningen.

Barncancerfonden har nyligen undersökt läget på landets sex barncancercentrum. Vid barncancercentrum i Uppsala, dit barn från hela Mellansverige kommer, saknas i dag fem heltidsanställda sjuksköterskor för att hålla alla vårdplatser öppna och samtidigt ge sjuksköterskorna en god arbetsmiljö med möjlighet att avsätta tid till forskning och utveckling.

Artikelbild

Petter Ekelund

Inom de närmaste fem åren kommer det dessutom att saknas flera barnonkologer vid barncancercentrum i Uppsala.

Hela den svenska barncancervården står under den kommande tioårsperioden inför ett generationsskifte, då varannan barnonkolog går i pension. Samtidigt tar det i snitt åtta år för en legitimerad läkare att utbilda sig till barnonkolog.

Förutom att brist på personal kan leda till otrygghet för de barn som drabbas av cancer finns en annan, mer långtgående risk: att vi inte lyckas nå en ökad överlevnadsgrad för barn med cancer.

I dagsläget tvingas läkare och sjuksköterskor att avstå forskningstid på grund av den rådande personalbristen.

För att ge alla barn med cancer den omvårdnad de behöver och för att framtidssäkra svensk barncancervård måste de satsningar som riksdagspartierna nu visat sig villiga att göra bli verklighet. Ansvariga politiker i region Uppsala – det är hög tid att ni ger förutsättningar för barncancervården i Mellansverige att:

1. Förstärka personaltätheten för sjuksköterskor, så att barn med cancer och deras familjer alltid kan känna trygghet och inte behöver flytta till andra avdelningar eller sjukhus och träffa ny personal som inte känner till deras historia och diagnos.

2. Förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön. Personalen på barncancercentrum gör ett fantastiskt arbete och kompetensen bland läkarna är hög. För att behålla de här avgörande resurserna är det viktigt att personalen trivs, orkar med sina uppgifter och vill stanna inom den högspecialiserade barncancervården i stället för att gå till bättre betalda jobb med mer regelbunden arbetstid.

3. Ge tid till fortbildning och forskning, för såväl läkare som sjuksköterskor, så att på sikt alla barn som drabbas kan överleva cancern.

4. Förstärka det psykosociala stödet till drabbade barn och deras familjer, så att barn med cancer och deras familjer får möjlighet att träffa kurator och psykolog. I dag är stödet otillräckligt. Många drabbade föräldrar vittnar om att de inte erbjudits något stöd av psykolog eller kurator alls, och att förväntningarna från samhälle och arbetsgivare är att allt ska återgå till det normala så snart den mest intensiva behandlingsperioden är över.

5. Stärka viktiga kringfunktionerna för barn med cancer. Barncanceravdelningen i Uppsala är en del av ett stort system. Brist på personal och resurser för narkos, kirurgi, barn-IVA och stamcellstransplantation utgör en flaskhals och gör att barn med cancer tvingas vänta länge eller skickas till andra sjukhus för behandling. Vi ser ett stort behov av att stärka dessa för barn med cancer mycket viktiga funktioner.

Vi är övertygade om att om dessa åtgärder prioriteras, kommer vi inom en snar framtid att se en tydlig förbättring av barncancervården för såväl drabbade barn och deras familjer som för personalen.

Jens Schollin, ordförande Barncancerfonden

Petter Ekelund, ordförande Barncancerfonden Mellansverige

Britt-Marie Frost, barnonkolog och sektionschef på barncancercentrum vid Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala