Logga in
Logga ut

Thomas Sonesson

Uppsalaentreprenören

Thomas Sonesson skriver om entreprenörskap och om livet som företagare, vad som driver honom och om passionen för att starta eget.

Är man inte riktigt klok?

Älvkarleby  

 

Är man riktigt klok är nog en bra beskrivning av känslan när man kliver in på Dragon Gate och är en av delägarna. Att som entreprenör göra något som i de flestas ögon verkar helt galet, är man hyfsat van vid. Men när vi berättade att ett gäng Uppsala-entreprenörer köpt in sig i Dragon Gate tror jag vi slog rekord i att göra det oväntade.

Historien började när Olle Larsson som är huvudägare frågade om jag ville åka med till Dragon Gate i september förra året. Spännande såklart. Om inte annat för att se hur skapelsen såg ut på insidan. Dessutom var det väldigt intressant att få lite insyn i det projekt som försökte ta Kina till Sverige. Här ser vi en skiss på hela området och de ursprungliga men ej slutförda planerna.

 

Hur går då tankarna kring ett projekt som detta? Hur kan man bedöma om det är bra eller katastrof? Hur ser man lösningar där andra ser problem? Eller är det som Olle Larsson säger ”svårt är roligt, enkelt är tråkigt” som gör saker och ting oemotståndliga. Troligen en kombination.
När man ser de 200 terrakottakrigarna i naturlig storlek förstår man att en och annan undrar hur man tänker.

 

Trots alla konstigheter är jag övertygad om att detta kommer att bli succé. På vilket sätt vet vi inte riktigt. Inte än i varje fall. Men det kommer vi att lösa såklart. Att vi har en grundtrygghet i processen är en viktig faktor. Litar man på att de steg man tar är de rätta, kommer svaren att komma längs vägen. Eftersom ett av de viktigaste stegen är att bjuda in allmänheten till att vara delaktiga, kommer vi att få många idéer som vi kanske inte tänkt på själva. Ju fler som blir engagerade, ju starkare blir kraften i projektet. 

 

Nyfikenheten på Kina är en annan faktor. Jag är själv förundrad av att så få satsar på Kina. Utbildning, företagande, äventyr – bara för att nämna något. Genom Dragon Gate tror jag vi kommer att kunna visa upp många nya spännande möjligheter, där Norden och Kina möts. Allt går så otroligt fort i Kina och kan Dragon Gate vara en arena för möten och relationer, då är ett av syftena uppnådda.  

 

Om det blir en bra affär undrar en del. Ja, det får vi väl se till, men det är inte det som gör att jag brinner för projektet. Istället skall vi göra allt vi kan för att bygga värde, utveckla, vara kreativa och hitta nya spännande lösningar. Det är som vilket entreprenörsprojekt som helst. Ser man målet i pengar kommer man att bli besviken. Men om man fokuserar på byggandet så brukar det blir riktigt bra. 

Jag kan tänka mig att man sitter i det fina tehuset och blickar ut över ett myller av gäster som använder Dragon Gate som en arena för sina evenemang. Konserter, utställningar, konferenser, utbyten med Kina för att inte tala om nyfikna turister. Möjligheterna är oändliga. Det skall vi ta vara på. 

Hur kan man få med sig ett helt gäng entreprenörskollegor på ett projekt som detta? Inte bara drakhuvuden som lockar, även om de ingår i köpet. Nej, det är nog mycket annat. Äventyret tror jag är en huvudorsak. Gemenskapen och drivet i gruppen entreprenörer som gör detta tillsammans, är en annan faktor. Att projektledaren har gjort det förut och heter Olle Larsson är jätteviktigt. Att projektet är galet ger extra krydda och att vi knappt vet vad vi skall göra med Dragon Gate engagerar. Ibland är det kul att uppfattas som galen. Det här är ett sånt tillfälle. 

Det finns en struktör!

Uppsala Idag har vi haft en intressant och givande utbildning i struktur och effektivitet. Alla önskar väl att man var lite mer strukturerad och effektiv i sitt arbete.

Dagens utbildare för oss i nätverket Relation Executive heter David Stiernholm och sägs vara den enda i Sverige med yrket "struktör". 

Jag själv uppfattar mig nog som rätt strukturerad, men det finns alltid saker man kan förbättra. Efter någon timme med David inser man att området är gigantiskt och jag kan förstå att många har det jobbigare än mig. Framför allt då de har större organisationer runt omkring sig. För är det nåt som är behagligt med att vara ensamföretagare är att man inte har några kollegor som "stör". 

Det här är väl en intressant bild. 20 olika ställen man kan ha information lagrad. Finns säkert många fler men det var ett belysande sätt att visa oss åhörare hur lätt det är att bli ostrukturerad. Tänk vad mycket tid man för ägna åt att leta efter saker och info om man bara har hälften av dessa rutor ifyllda. Jag hade fem och har jämt göra att hitta ändå. 

En bild som beskriver dilemmat i många fall, är att hålla isär det som är viktigt med det som är bråttom. För visst är det lätt att det som är bråttom blir gjort före det som är viktigt. Kanske ända tills det som faktiskt är viktigt också blir bråttom. Om man har en bra struktur här, så kan man se till att avdela tid till det som är viktigt och inte bara släcka bränder. 

En annan intressant bild var detta kryss. Fem vanliga saker man blir distraherad av. Mail är väl ingen överraskning, inte telefonen heller. Att kollegor pockar på uppmärksamhet då och då känner de flesta igen. Att man har en massa påminnelser för att klara av sina dagar distraherar också och man bör vara försiktig med att ha påminnelser om allt. Sorl och bakgrundsljud var den sista punkten i krysset och visst har man störts av allt från högljudda telefonpratare till skrikande barn. Det innebär ju inte att man kan sluta med alla dessa distraktioner, men det viktigaste är att man kan arbeta med att de stör arbetet så lite som möjligt. 

Dagen innehöll naturligtvis massor av annat såsom tips och hjälpmedel. Appar och tekniska verktyg finns i överflöd. Då känns det skönt att den klassiska papperslistan faktiskt fortfarande håller bra.
Tycker man detta är trams bör man veta att en bra struktur och effektivitet, kommer att leda till ökad lönsamhet. Det borde väl vara drivkraft nog.

Wework in Shenzhen

Shenzhen För fyra år sedan stack sonen Kasper till Kina på ett internship hos The Friendly Swede i Shenzhen. Jättestaden strax norr om Hong Kong med 15 miljoner innevånare. Nästa steg var att starta eget företag. Shaigoo blev namnet och kontoret flyttade från The Friendly Swede till sitt inhyrda rum, till Starbucks eller en hotellounge. Ett steg framåt var det när Kasper fick möjligheten att ha sitt kontor på ett lager och ännu bättre när han fick en gratisstol i ett riktigt kontor i stadsdelen Nanshan.

För ett år sedan blev det ett stort steg när egna kontoret i finansdistriktet Futian kunde invigas i bygganden till vänster. Då tillsammans med två andra svenska företag.

Nu närmar vi oss nästa steg i Shaigoos utveckling. I juni flyttar vi in i ett coworking-landskap som heter Wework. Ett koncept som finns över hela världen och där varje kontor är en mötesplats för entreprenörskap och företagande. 

Vi var på visning av lokaler i veckan. Här ser vi kinagänget med Kasper, brorsan Adam och Victor, som ser nöjda ut i Weworks lounge. Man kände energin direkt när man kom in i lokalerna. Vi var överens - i den här miljön skall vi ha vår verksamhet! Fast just här var det för tillfället fullt. Så vi kommer att flytta in i ett nybyggt Wework i skyskrapan bredvid.

Det innebär att vi flyttar från finansdistriktet Futian till stekheta High-tech Park. Här står skyskraporna tätt och de största kinesiska techbolagen har sina kontor här. Mitt i Kinas Silicon Valley. 

Nu är det inte riktigt klart att flytta in än. Men när vi lämnar våra gamla lokaler i slutet av maj skall den nya fyra våningar stora Wework-anläggningen vara klar att flytta in i. 

Klart om 2,5 månader? Jo det skall nog gå. Här byggs vårt kontor med plats för 6 medarbetare. Miljön betyder otroligt mycket när man skall få energi och kraft i sitt företagande. Att sitta tillsammans med andra entreprenörer är guld värt. 

Här visar Weworks medarbetare hur den stora loungen vid entrén kommer att se ut. Det är här man sitter om man inte har eget kontor utan bara en "smart desk". Man sätter sig helt enkelt där det är ledigt och utnyttjar de fasciliteter som finns. Miljön blir otroligt inspirerande och här kommer naturligtvis vi kunna hänga även om vi har ett eget kontor på annat ställe i lokalerna. 

Nu har vi verkligen något att se fram emot när vi skall fortsätta växa med företaget. Och jag får en egen kontorsplats i Kina dessutom.

Att missa UF-mässan

Bangkok UF-mässan är en av de allra viktigaste aktiviteterna på året. Det är här plantskolan där Sveriges blivande entreprenörer får visa upp sig och genom UF möter många unga entreprenörskapet för första gången. Sedan 20 år tillbaka har jag varit rådgivare till olika UF-företag och att närvara på mässan har varit en självklarhet. Men i år gick det helt enkelt inte att kombinera med uppdrag i Bangkok och Shenzhen. Men med hjälp av sociala medier och en direktkontakt med Sofi Lahyani på messenger, lyckades jag i alla fall få en bild av detta imponerande evenemang. 

Mitt eget UF-företag Cleanwood UF har gjort en imponerande resa. Sex engagerade elever som lyckats skapa ett riktigt fint och fungerande företag. Produkten har varit tandborstar i bambu, ett miljövänligare alternativ än plast. Jag såg deras snygga monter från mässan på bild. Stolt kunde jag se vad de skapat. Dessutom har de sålt fantastiskt bra i sitt UF-Företag. Med den erfarenheten har deras möjlighet att möta verkligheten efter skolan förbättrats enormt. Precis som för så många andra UF-företagare. 

Nu var jag ju inte på mässan i år, men jag har ofta fått kommentarer från främst skolans värld att "det är för många som bara säljer saker de köpt från Kina". Jag tycker hela det tänket är ett generelfel. UF handlar om att lära sig företagande. Vad man har för affärsidé är egentligen helt oväsentligt. Det handlar istället om att lära sig bygga organisation, lösa problem, brottas med motgångar, marknadsföra och sälja produkter och få insikt i hur ett företags ekonomi fungerar. Vad du säljer är helt ointressant i detta skede. Att tro att UF-företag skulle komma med de vassaste innovationerna är lika osannolikt som att man som elev skulle kunna algoritmer innan man kan plus och minus. Men om dessa duktiga elever får testa på företagandets villkor och möjligheter kommer med all säkerhet några av framtidens viktigaste innovationer att komma från några av dessa unga företagare. Oavsett om de började med att sälja tandborstar i bambu, matbröd, bullar eller gröt. 

Nästa år missar jag inte UF-mässan. En gång, ingen gång. 

 

Växtvärk som dna

Las Palmas När man som entreprenör driver företag är nästan alltid tillväxt i fokus. Ekvationen i grunden är att den som inte växer dör. Exemplen är många på företag som säger sig hamna i en förvaltningsfas och sen tappar allt. En fas som man bör vara väldigt vaksam på för att inte tappa utvecklingskraft. För mig som entreprenör är förvalta lika med långsam död. Det är fler orsaker till det. En är att omvärlden ständigt förändras och att ett företag i förvaltningsfas ofta blir omkörda. En annan är att det är lätt att bli bekväm när kraven på utveckling minskar. En bekväm organisation är dessutom mottaglig för byråkrater och en växande administration. Något jag bland annat har fått smärtsam erfarenhet av från Gallerix-tiden. Det är inget som sker medvetet utan mer eller mindre en naturlag, när man slutar ha tillväxt och utveckling i fokus.

När man har tillväxt och utveckling som dna i bolaget kan andra utmaningar uppstå. En är växtvärk och den kan också vara jobbig. Men jag upplever att de allra flesta friska företag - till och från - har någon typ av växtvärk. Man är ständigt lite underbemannad och ofta ute på tunn is eller okänd mark. Man söker nya vägar där man saknar erfarenhet samt att det inte är helt ovanligt att det blir fel. Men det ingår i ett växande företags villkor för framgång. Växtvärk är en sund del i verksamheten.

Jag själv älskar när listan på vad jag skall göra är lite längre än tiden jag har på mig. På samma sätt är känslan av att inte veta exakt vad man skall göra inspirerande. Att känna att försöka inte är liv eller död. Istället är det vägen framåt och en av drivkrafterna. När någon säger att det inte går, är svaret att det måste gå. Jag tror att 90% av mitt entreprenörsliv ser ut på det sättet. Det är då nya lösningar kommer fram och då man får göra de hårdaste prioriteringarna.

Att vara en blå/grön person i en sådan organisation är inte så lätt. Söker man trygghet och stabilitet kan man lätt bli frustrerad. Men den personlighetstypen är jätteviktiga även i en växande organisation. I alla fall så länge de stöttar utvecklingen och har förståelse för växande företags villkor. Visst får de ofta sopa upp resterna av tester som inte funkar eller projekt som misslyckats. Men deras bidrag till att hålla ihop ett röd/gult företagande är ovärderlig.

Visst kan det vara frustrerande att ständigt ha för liten organisation och lite för mycket att göra. Men otroligt mycket bättre än det omvända. Men alla kan inte gilla det och då skall man hitta andra ställen att arbeta på än entreprenörsdrivna tillväxtbolag. För i växande bolag är växtvärk en del av bolagets dna. 

Vardag och nyår i Shenzhen

Shenzhen Ett av årets stora arbeten är utveckling av verksamheten i Shenzhen i Kina. Under året skall vi successivt förändra och växla upp företaget. Grunden är en kraftig tillväxt och en tillströmning av kunder. Lite proppen ur. Naturligtvis väldigt kul och inspirerande, men det är också en utmaning när man växer snabbt. Hur skall organisationen hänga med? Om det kommer mycket av årets Kina-bloggar att handla om, men också om vardagslivet i Kina. 

I veckan som gick firades det kinesiska nyåret. I tisdags var det första dagen i grisens år. Under tisdag, onsdag och torsdag var i stort sett allt stängt. De allra flesta kineser som bor i Shenzhen har sin familj någon annanstans i landet. Det innebär att 15-miljoners staden i stort sett var tömd på folk. Nästan i alla fall. Något som kan exemplifieras av att världen största resedag är när alla reser till släkt och vänner i Kina inför kinesiska nyåret. För kineserna är det här inte bara nyårsfirande utan också den stora semesterperioden. Under ca tre veckor har man ledigt och många fabriker och kontor är stängda. 

Även om det var lugnt i Shenzhen så fanns det naturligtvis en hel del folk i kvar. Några som inte verkade ha ledigt var de som gör hemleverans av mat. Vart man än kommer så möter man bud med mat. Ofta på elmoppar som dessa. I Shenzhen finns inga mopeder som drivs av bensin eller diesel. Det är 100% el som gäller. Priset på hemleverans är löjligt lågt. För några kronor extra får man maten snabbt hemskickad. En industri som vi också börjat se i Sverige, men här är det verkligen jättestort. Inte bara hemleveranser, utan lika vanligt att man får sin lunch levererad till jobbet. 

Inte bara mopparna drivs med el. För något år sedan började dessa taxibilar av det kinesiska märket BYD dyka upp. Idag är alla taxibilar jag såg i Shenzhen BYD och drivs med el. När något händer i Kina går det snabbt. Väldigt snabbt. 

Ett annat kraftfullt system är regionens tunnelbana. I Guangdong, som är den region där Shenzhen ligger, bor det dryga 100 miljoner människor. Du kan i stort sett nå alla delar i ett gemensamt tunnelbanesystem. Tågen kommer väldigt tätt och allt är supermodernt. Det märks att infrastrukturen har varit i fokus i Kina. 

Sönerna Kasper och Adam bor i stadsdelen Nanshan. Här delar fem entreprenörer en lägenhet. Här är det frukost på balkongen i vårsolen. Fast när det gäller frukost kan man se en utvecklingspotential. Kylen var inte direkt fylld av frukostmat utan ekade tom. Så en av mina morgonuppgifter under veckan, var att ta en promenad och försöka hitta någon form av näring att få i sig. 

Det är lätt att bli förälskad i Shenzhen och Kina. Visst finns det baksidor såklart, men att få vara en del av vardagen och samtidigt vara delaktig i att utveckla verksamheten ihop med sönerna är otroligt stimulerande. 

Så varje morgon var det tunnelbanan till Futian där kontoret ligger. Högst upp i den vänstra byggnaden (som har det ödmjuka namnet Furtune Plaza). 

Att få hänga på kontoret och delta i arbetet under en hel vecka, ger massor av möjligheter till att coacha i att bygga företag. Kasper till vänster har snart fyra års erfarenhet från Kina och Adam sedan i september, så kunskapen om landet är jättebra. 

Dessutom körde vi ett antal pass med rent strategi- och utvecklingsarbete. Som alltid är en SWOT en bra startövning för att prioritera vad som är viktigast. Nu har vi en väldigt tydlig plan och till nästa arbetsvecka i mars skall en hel del ha hänt. 

 

 

 

 

 

På kinesiska ambassaden

Stockholm Kinesiska ambassadören i Sverige, Gui Congyou och grundare av Nordic-China Startup Forum, Uppsalabon Juan Carlos Mauritz; arrangerade tillsammans en middag förra veckan i Stockholm. Juan hade samlat åtta just nu väldigt engagerade Sverige-Kina personer, för en privat middag på Kinesiska ambassaden. Syftet var att lära känna varandra för möjliga framtida samarbeten. Som stora Kina-vän kände jag mig naturligtvis väldigt priviligierad som fick vara en av de inbjudna. 

Att vara på middag på kinesiska ambassaden är en upplevelse i sig. Det känns lite som att förflytta sig till en del av Kina, fast man fortfarande är i Sverige. Ingen tvekan om att man känner sig väldigt glad som fått den här möjligheten och med förhoppningar att skapa förutsättningar för samarbeten främst i Uppsala-regionen. 

Det bjöds på en hel rad med traditionella kinesiska rätter. Det var nog tur att det fanns översättning, annars hade man haft svårt att veta var i menyn man befann sig. 

Huvudspåret för middagen var hur samarbetet mellan Sverige och Kina skall kunna utvecklas. Men också öka intresset för Kina här i Sverige, både för kulturutbytet, svenska studenter och företag. Generellt saknar vi i Sverige kunskap om Kina och hur extremt snabbt utvecklingen går inom alla områden. Att se Kina som ett väldigt spännande land för studier eller företagande borde alla göra, men alldeles för få tycker jag gör det. Som exempel har Kina passerat USA när det gäller patentansökningar och Kina skapar även fler vetenskapliga artiklar. Och det här är bara början. 

För ca 20 år sedan besökte jag Kina för första gången. Redan då insåg jag att det var här i Asien som det mesta skulle hända i utveckling och tillväxt. Något som bara blivit allt tydligare. Trots det är det fortfarande väldigt få svenskar som ser möjligheter i Kina och Asien. Jag undrar var det kan bero på. Är det så att vi svenskar tycker det är ett för stort steg? Nog är vi svenskar kända för att vara modigare än så... 

Kopplingen till Uppsala är viktig och att se hur Kina och Uppsala skall kunna samarbeta. Jag tror det kan finnas ett väldigt stort intresse från ambassadörens håll, så nu har en idé börjat ta form. Som alltid är allt lättare när man har en relation och med hjälp av Juan finns det nu en koppling direkt till ambassdören. Den skall vi bygga vidare på. 

Såklart vi skulle samlas för ett gruppfoto vilket får avsluta dagens blogg. Alla lika engagerade i att inspirera studenter och företagare att satsa på samarbete med Kina. 

Från höger i fotot: Henrik Bigelius (Bigelius Scincare), Olle Larsson (Dragon Gate & Sisyfos), Kristoffer Lundegren (Nordic Apiary), Juan Carlos Mauritz (Nordic-China Startup Forum), Ambassadör Gui Congyou, Josefine Gillver (Explore China), Thomas Sonesson, Jacob Lovén (Digitala Draken), Nick Andersson (NoMe), Jonathan Nylander (Moonshot Academy Beijing).

Nyfikna politiker på Dragon Gate

Dragon Gate Är det inte lite konstigt. Varje gång jag bloggar om något som händer på Dragon Gate ökar antalet som läser bloggen. Det måste finnas något på Dragon gate  som gör att man blir väldigt nyfiken. Med all rätt, för stället är hopplöst spännande. 

Uppsalaintresset för Dragon Gate är stort och denna gång var det några nyfikna kommunalråd från Uppsala Kommun på besök. Det var dags att visa upp Dragon gate för dem och se om vi kan hitta gemensamma beröringspunkter. De kommunalråd som besökte oss var Erik Pelling, Caroline Hoffstedt, Mohamad Hassan och Jonas Segerman. Ett väldigt givande besök och förhoppningsvis sådde vi några frön som kan leda till något konkret i framtiden.

Vi jobbar brett med att bygga planen för Dragon Gate och alla besökare, samarbeten och nätverk leder oss framåt. Uppsala har genom vårt entreprenörsgäng blivit något av ”draknäste” för Dragon Gate och vi vill sprida det till kommunen, universitet, näringslivet och övriga Uppsala. Vi erbjuder en arena och vill skapa en attraktiv mötesplats.

Våra besökande politiker imponerades av vårt mod att hoppa på ett så galet projekt. Men det är nog så vi är vi entreprenörer. Jag tror det är samma mod som gör att man blir politiker fast man har en annan uppgift i samhället. Det är när vi samarbetar, som projekt som detta kan gynna alla. Här ser vi hela gänget samlat på översta våningen där Olle Larsson berättar att vi bygger "Golden Dragon Room” högst upp på hotellet.

Efter mötet kände vi en väldigt bra energi i besöket. Vi fick visa upp vårt ställe och skapa engagemang. Om det sedan gör att det frö vi sått leder till något konkret är det naturloigtvis positivt. Leder det inte till något, har vi i alla fall haft en trevlig och givande eftermiddag. Trots att jag gnäller ibland på våra folkvalda, måste jag säga att jag också tycker våra politiker oftast gör ett väldigt bra och engagerande arbete. 

Per Holknekt berör

Uppsala Föreläsare kan ibland beröra på mer än vanligt och man påverkas på riktigt . Föreläsare som jag tycker berör lite extra är de som berättar sin verkliga livshistoria, med allt från motgångar till stolthet, framgångar och erfarenheter. För ett knappt år sedan lyssnade jag på en lysande föreläsning av Per Holknekt och idag var det dags igen. Relations nätverk Executive samlades i Kinnarps inspirerande utställningslokaler i Uppsala som var platsen för aktiviteten. 

 

Pers livshistoria har en råd tråd och det är entreprenörskap. För några veckor sedan startade han sitt 35:e bolag och jag kan känna igen vissa drag. När en möjlighet kommer går den inte att motstå. 

Just där beskriver Per en av entreprenörens egenskaper. Man säger ja direkt. Det är nämligen så att om man sagt ”att jag skall sova på saken” kommer men med säkerhet att fokusera på alla risker och då blir svaret troligen nej. Just detta impulsiva beteende har lett till att även jag haft en hel del sömnlösa nätter, men också fått möjligheter som jag hade missat om jag gjort en ordentlig analys. Ofta när man säger ja till något, är själva målet eller resan dit outforskad. Det är energin i projektet och framför allt personer man träffar, som lockar till att säga JA.

En annan entreprenöriell egenskap som jag känner igen från Pers föreläsning är ”hade jag vetat hur man skulle göra, hade det aldrig hänt”. Många av de mest brillianta lösningarna kommer från människor som inte vet något om ett yrke eller en bransch. Så fort man har en massa kunskap, hamnar man inne i den bekanta boxen. Om man inte har en aning om hur det går till, är möjligheterna att tänka nytt och friskt mycket större.

Möten mellan människor är ju en av Relations viktigaste uppgifter. Per beskriver det på ett bra sätt. När två människor kommer in i ett tomt rum (eller i hans fall ett café) kan det saknas energi. Det är när mötet äger rum som energin skapas och likaså möjligheterna. Extra krydda blir det om människorna har olika erfarenheter så att man kan dra nytta av varandras olika synsätt. Det var t ex så varumärket Odd Molly skapades.

Att ordets makt är stor vet ju alla. Om man ser ordet som en av de viktigaste delarna i att få människor att växa, inser man dessutom att det är helt gratis. Idag är det arbetskraftsbrist i många yrken. Trots det är det många som slarvar med det som är allra viktigaste i ledarskap. Att ge beröm. Per berättar att han inte har någon anställd som slutat hos honom, för han har fokuserat på individen och det skapar trivsel och lojalitet. Här tror jag många har en jättemöjlighet att bli bättre.

Det finns massor av annat som berörde under dagens inspirerande och engagerande föreläsning. Att Per levt om utslagen och hemlös, att han är världsmästare i Skateboard, att han startat världen största tidningsmagasin för skatare, att han är nervös att stå på scenen trots att detta var gång nr 1040 samt en massa andra saker att ta med sig. Men det allra viktigaste. Om man inte sår ett frö kommer inget att växa. 

Internationell expansion

Uppsala Idag hade Almi i tillsammans med ett stort antal samarbetspartners arrangerat Uppsala International Business Forum. 

På UKK hade man samlat ca 200 personer från Kommun, Organisationer, Universitet och näringsliv. Ett imponerande event som verkligen andas tillväxt, utveckling och framtidstro. 

Bengt-Åke Ljudén som är VD på Almi Uppsala inledde dagen. Almi har verkligen utvecklats och som entreprenör möter man ett helt annat Almi idag än för några år sedan. Kunskapen om företagande, engagemanget i att hjälpa oss företagare samt att man bidrar till tillgången på kapital på olika sätt är ovärderligt. Att man dessutom tar initiativet till en dag som denna, är ett extra plus. 

Först ut på scenen var OB Nordicas grundare Thomas Ek. Thomas byggde, tillsammans med sin bror Peter, OBH Nordica till en miljardföretag på den Nordiska marknaden. En imponerande resa och ett helt fantastiskt exempel på entreprenörskap. Att Thomas dessutom är underhållande, ödmjuk och har en god portion humor skapar en extra bra feeling. Bra fart på inledningen av dagen. 

Därefter var det dags för tre Uppsala-företag att intervjuas på scenen och berätta om sin resa ut i världen. Först ut var entreprenörerna bakom House of Lola, Lottis Sparrman och Anna Eklund. Med genomtänkt storytellning, egen design och produktion i Europa, har man erövrat Sverige och sedan fem år även byggt verksamhet i Finland. Moderator här och under övriga dagen var Sabinije von Gaffke (tv). Spännande företag med huvudkontor i Uppsala och lager i Enköping. 

En annan av de entreprenörer som fick berätta om sitt företags resa ut i världen var min kompanjon Gustav Nordlindh. Gustav är VD och grundare av Royal Streaming. Med en affärsidé om att vara bäst på att leverera designad musik har Royal Streaming byggt verksamheten från Sverige och är sedan en tid framgångsrika i Norge. Nu har det stora klivet tagits och Royal har startat verksamhet i Bangkok. Redan efter ett drygt halvår i Sydostasien har bolaget nått break even. Här finns enorma möjligheter och resan i Asien har bara börjat.  

Toni Jonsson, Region Uppsala, Håkan Tribell, Handelskammaren samt Johan Rosén, Uppsala Kommun berättade sedan om hur positivt de ser på Uppsalas allt starkare näringsliv och den stora möjligheten Uppsala har med sina universitet och närheten till Stockholm och Arlanda. 

Efter lunch bytte man av någon konstig anledning språk till engelska, trots att det var samma publik och svenska föreläsare. Men det kanske var ett led i att ge en internationell touch på dagen. 

Först fick vi en beskrivning av världsläget av Lena Sellgren från Business Sweden. Om man gillar macrosiffror och tunga power point gick man nog igång på detta. Å andra sidan ingår det väl för att få helhet i en dag som denna. 

Även under eftermiddagen var det tre Uppsala-företagare som presenterade sig. En av dem var Patric Palm som framgångsrikt byggt Hansoft och sedan sålt det. Patric berättade om Uppsala som det perfekta stället att leva och bygga företag. Efter succén med Hansoft har Patric startat bolaget Favro som just börjat sin resa. Jag törs lova att vi får se mer av Patrics företagande i framtiden. 

Efter företagspresentationerna var det dags för Anders Borg på scenen. När man lyssnar på Anders och hans framträdande kan man verkligen sakna honom i svensk politik. Men nu får vi istället höra hans kloka och spännande reflektioner över entreprenörskap och tillväxten i världen och Europa. Något som vi Europeer kan fundera på är att vi successivt eroderar vår konkurrenskraft när produktiviteten minskar och lönerna ökar. Bäst i Europa klarar sig dock vi i norra Europa medan Medelhavsländerna mer eller mindre gräver sin egen grav. 

Efter en paneldiskussion om export och internationalisering för Uppsala-regionen var det dagens sista person på scenen. 

Sofie Lindblom, tidigare Global Innovation Director på Spotify, berättade om innovationsprocsser i ett bolag. Väldigt intressant i ett företags utvecklingsarbetet och en hel del spännande processer att ta till sig. 

Sammanfattningsvis en grymt bra dag. Massor av optimism och möjligheter när Uppsalas aktörer tänker globalt. Här ser vi verkligen hur våra offentliga stödfunktioner som Almi, UIC, Handelskammaren, Region Uppsala, Kommunen för att nämna några kan bidra. Det är när samspelet mellan entreprenörskap och samhälle funkar så här bra, som vi gemensamt kan fortsätta bygga ett framgångsrikt Sverige. 

 

 

33 utredningar

Uppsala Efter månader av politisk fars har vi äntligen en regering. I stort sett alla man pratar med har fått ett sämre förtroende för politiker. Då skall man ha i åtanke att politikerföraktet knappast saknats innan senaste månadernas skådespel. Men nu har vi i alla fall en regering och Stefan Löfven är återigen stadsminister. Säga vad man vill om Löfven, men han måste vara en jäkel på att förhandla sig till makt. Men det kanske även säger en del om nivån på de förhandlat med. 

Hur som helst så finns det en lista på saker som man kommit överens om med L och C. Helt klart är det en stor förbättring för företagandet i Sverige om punkterna går genom. Förra mandatperiodens vänsterregering har ju drivit en hopplöst företagsfientlig politik. Nu känns det i alla fall som riktningen är bättre. Men när man läst punkterna så inser man att det är långt mellan att vara överens om en punkt och att det blir verklighet. Av regeringens 73 punkter som finns i överenskommelsen skall nästan hälften beredas genom utredningar. Det kommer alltså att innebära ett paradis för byråkrater och andra pärmbärare, med osäkert resultat. 

Förutom det ökande föraktet för politiker upplever jag en stor skepsis mot utredningar. De tar lång tid, de upplevs teoretiska och byråkratin får fritt spelrum. Om det blir verkstad i slutändan är mer ett lotteri. Jag förstår att demokratin kräver att man utreder saker innan man beslutar. Men det borde finnas mycket tajtare deadlines för att snabbare komma till slutsatser och verkställande. 

Jag hoppas verkligen att det blir verkstad och handlingskraft. Erfarenheten säger att det inte blir så, men det kanske är dags att politikerna överraskar positivt. Det var länge sedan det hände. 

 

Vi har ingen aning!

Khao Lak Få har väl missat att det finns nya ägare till Dragon Gate. Sedan september är Sisyfosgruppen nya huvudägare och från Uppsala är vi ett gäng entreprenörer som gått in som delägare. Att Dragon Gate engagerar är det minsta man kan säga. Vart man än kommer får man frågan – Vad ska ni göra med Dragon Gate? 

När Olle Larsson, huvudägare till Sisyfosgruppen, berättade för media att han inte visste vad han skulle göra med Dragon Gate, överraskade det många. Hur kan man köpa ett så stort objekt utan en plan? Det klart det kan verka lite galet men egentligen är det helt genialiskt. Istället för att omvärlden skall förhålla sig till en helt färdig plan skapar vi planen tillsammans och får en helt annan delaktighet. Nyfikenheten blir stor. Det blir helt klart mer spännande. Ett väldigt bra sätt att skapa engagemang och kreativitet. Och väldigt entreprenöriellt. 

Förslagen är otroligt varierande och de flesta hade vi aldrig kommit på själva. Bandymatcher, drönartävlingar, snöbollskrig, ljusshower eller E-sport för att nämna några. Över 400 idéer finns i idélådan och antalet växer snabbt. Dessutom massor med förslag på konkreta samarbeten. Extra kul att många av förslagen kommer från Kina. Nu gäller det bara att prioritera, testa och utvärdera.

När Olle Larsson tog hand om det förfallna Wenngarn utanför Sigtuna gjorde han en liknande process. När vi nu får vara delaktiga i Olles arbete med att lyfta Dragon Gate känner vi stor trygghet i processen. Att säga att man inte vet skapar ett enormt engagemang och stor delaktighet. Vem vet, du kanske sitter på någon spännande idé. Dragon Gate är en perfekt arena, nästen helt utan begränsningar. Det är bara fantasin som sätter gränser.

Nu går vi in i 2019 med massor av spännande möjligheter. Även om det inte är det kinesiska nyåret vi firar nu (kommer om ca en månad), så känner vi att Dragon Gate är en del av vårt eget nya år med en touch av det kinesiska. Det blir väldigt spännande och oförutsägbart. Något som är helt oemotståndligt för en entreprenör. Gott Nytt År!

 

 

 

Bloggare: Thomas Sonesson
Född: 1959.
Gör: Byggde Gallerix-kedjan under många år. Nu: arbetar med styrelsearbete och är engagerad i ett antal nya företag. Ideellt: Mentor till unga entreprenörer och engagerad i UF m m.