Logga in
Logga ut

Thomas Sonesson

Uppsalaentreprenören

Thomas Sonesson skriver om entreprenörskap och om livet som företagare, vad som driver honom och om passionen för att starta eget.

Titta vad vi hitta!

Älvkarleby Rubriken på den första aktiviteten på Dragon Gate kom till på grund av alla de prylar som vi hittat när vi letat oss runt i lokalerna. I 1000-tals kartonger, i många olika rum och byggnader. På hyllor, i prång och förråd står det massor av saker. Omfattningen var nog lite av en överraskning och nu gör vi något kul av det. Vi bygger en popup- butik (dvs en tillfällig butik) för att sälja ut allt som vi hittat under parollen "Titta vad vi hitta". 

Idag har varit min första dag på butiksgolvet på mer än 10 år. Uppackning var uppgiften och självklart fick jag ansvaret för avdelningen med tavlor och ramar. Det sitter ju liksom i ryggmärgen.

Den som följt med i media vet även att vi hittade ca 100.000 tandborstar. Med den gratisreklam vi fick av SVT måste vi naturligtvis göra något kul av det. Just nu står berget av tandborstar på lagret och väntar på att bäras ut i butiken och bli exponerade. Vem vill inte ha en Dragon Gate tandborste. 

Lyckokatter ser man ofta på kinesiska restauranger. När vi får den exponeringen klar kommer det att vara ett berg av vinkande katter i olika storlekar. Känns som en succé. 

För att inte tala om alla terrakottakrigare. De här i jätteformat kanske inte flyger iväg (kanske mest för att de väldigt tunga). Men deras mindre syskon i alla de storlekar kan bli en kul souvenir för de som gör ett besök på Dragon Gate. 

En av de mer udda prylarna är den här upplåsbara renen (eller vad det nu är). Den som vill ha en upplåsbar ren med blommor på kommer att hitta den i pop-up-butiken. Finns även i rött. 

I en lite mer exklusiv del av butiken placerar vi modellen av Dragon Gate. Här kommer man även att kunna köpa kinesiska möbler och andra mer exklusiva prydnadsföremål. 

Men det är inte bara i butiken det händer. Nya anslutningar till vatten och avlopp är på G och en del annat. Men vi tar en sak i taget och när butiken är klar att öppna kommer en ny rapport. 

Syfte att göra gott

Uppsala Idag startade dagen med att UNT hade ett frukostseminarium tillsammans med Pia Anderson. Pia är föreläsare och författare med inriktning på "det goda varumärket". Pia sätter fokus på det som jag är helt övertygad om är den enda framkomliga vägen i allt entreprenörskap. Att ta ett samhällsansvar. 

I grunden finns bland annat FN:s 17 globala mål. Mål som jag tror de flesta bör ha sett och förhoppningsvis många redan har med sig i sitt arbete. Pias budskap är tydligt. Om du inte arbetar med hållbar affärsutveckling, är du förr eller senare körd. Samtidigt blir det allt tydligare att hållbar affärsutveckling dessutom leder till lönsammare företag. 

I stora företag finns hållbarhetsarbetet ofta med i affärsplanen och man kan avdela personer för att jobba med frågan. Mindre företag har ofta svårare och inte lika stora resurser. Där skall man ju vara allt på en gång och det viktigaste är ju att få ihop verksamheten. Men trenden är tydlig. Dina kunder kommer att ställa allt högre krav på att du skall ha ett hållbart företagande för att handla av dig.  Samtidigt kommer medarbetarna att ställa allt högre krav på att den arbetsgivare man arbetar hos, har ett högre syfte än att bara tjäna pengar.
Så även om du är ett litet företag måste du ha med hållbarhetsarbetet på något sätt. Jag har två konkreta råd: Det första är att sätta dig in i FN:s 17 globala mål och se var du och ditt bolags verksamhet har mest att påverka. Det andra är att läsa Pias bok som heter "Bygg det goda varumärket". 

Krigare Sun Zun har flyttat in

Dragon Gate Då var det äntligen dags. Dagen hade kommit då vi skulle smyga igång hotellverksamheten på Dragon Gate. Rummen har putsats och fejats för att göras klara för de ca 120 gästerna. Mycket är väldigt kinesiskt, t o m mer kinesiskt än i Kina var det en av våra kinesiska gäster som sa. Hotellet har total 60 rum och kan ta emot upp mot 200 gäster när allt är klart.

 

I varje rum finns nu en av de 200 terrakottakrigare som ingick när vi tog över Dragon Gate. Dessa krigare har nu fått ett kinesiskt namn inspirerat av oss som bodde där första natten. Våra svenska namn har gjorts om till kinesiska och i svit nummer 709 har krigaren fått namnet Sun Zun vilket betyder den ärorika sonsonen. Där kommer jag att känna mig som hemma.

Vårt galna projekt har kryddats med ett helt galet "Golden Dragon Room" I stort sett allt som går att göra i guld har vi gjort i guld. Dessutom är nästan allt återvunnet från sånt vi hittat i olika skrymslen och vrår. Bland annat är sofforna de ursprungliga från konferensanläggningen på Älvkarlens tid. Nu har de fått glänsande guldöverdrag. Andra sittplatser är de gamla massagestolarna som också fått guldyta. Och naturligtvis är baren "The Golden Bar" en central plats som vi putsat upp och tapetserat. En väldigt speciell fest- eller konferenslokal för upp till 150 personer och där man kan få allt från lounge- till biosittning. 

En av de kommande höjdpunkterna är Kosta Bodas suveräna glasdesigner Kjell Engman som skall göra en 4 meter lång "Golden Dragon" i glas, som skall komma ut från taket. Draken var inte klar till denna invigning, men vi fick se hur Kjell tänkt sig att det skall se ut. Dessutom hade Kjell ungefär 100 andra idéer kring , drakar, drakögon, karpar och vattenfall. Vi får väl se var vi hamnar, men draken i taket känns spektakulär nog att starta med. 

Att inte veta vad man skall göra är genialt. Det är Olle Larssons (th) sätt att processa projekt. Genom att inte veta så får man ett mycket större engagemang, än om man bara berättar en färdig plan. Från starten i september till nu, har vi fått över 1000 mail  från hela landet, från människor som har idéer om vad man kan göra med Dragon Gate. Bland alla dessa idéer fick vi höra Nick Psarros berätta om technofestivalen i månadskiftet maj/juni. 3-5000 personer per dag räknar man med under festivalens tre dagar. 

Ett annat spännande projekt med stark koppling till Uppsala är "Uppsala China City" som vi presenterade. Tillsammans med Knivstabon Juan Carlos Mauritz, som har mycket bra Kinakontakter, har vi en idé om att göra Uppsala till norra Europas port från Kina och vice versa. Ingen europisk stad vad vi vet, har tagit denna position. Med tanke på hur starkt Kina utvecklas, skulle det kunna ge Uppsala en unik position. Mer om det efterhand som projektet fortskrider. 

En annan nyhet var att vi skapar ett center för asiatiska kampsporter i det unika Shaolin-tempel, som är en lite gömd del av Dragon Gate. Även det helt unikt för Europa där vi har 1500 m2 som skall bli ett träningscenter med boende. Faktum är att när mäklaren visade Dragon Gate första gången fick vi inte ens se templet. Själva ser vid det som en hörnpelare i projektet. 

Nu har vi som sagt invigt boendet och "Golden Dragon Room". I juni skall Shaolintemplet vara klart för träningsläger och nästa del invigs. En camping byggs till festivalen i maj. Men det finns hur mycket som helst kvar att utveckla. Styrkan ligger i att göra saker pö om pö och testa oss fram. Jag törs lova många spännande rapporter från Dragon Gate även i framtiden. 

Min förhoppning är att Dragon Gate stärker Uppsala-Gävle som region och att Uppsala kan se nyttan av att både vara en del av Stockholms-regionen och samtidigt se möjligheter norrut. Lägg sen till Kina-spåret. Jag citerar Kamprad - det mesta är ännu ogjort...

 

Volvo visar vägen

Velu Reef Ett bra tillfälle att läsa böcker är när man befinner sig på en liten ö utan nämnvärt mycket att göra.

En bok jag fick med mig heter "Volvos revansch - så befriades tigern". Den är intressant av många skäl och rekommenderas starkt.
Ett av de allra viktigaste budskapen med boken, tycker jag är hur en svensk klenod kan utvecklas i ett kinesiskt samarbete. I och med affärsmannen Li Shufu och hans bolag Geely har Volvos utveckling formligen exploderat sedan bolaget blev kinesiskt, men har samtidigt kvar sin svenska identitet. 

Intressant är att Li Shufu egentligen inte visste så mycket om bilar. Med en uppväxt som son till en fattig risbonde, var hans bakgrund långt ifrån den traditionella ägaren av ett bilmärke. Men han hade alltid haft ett intresse för bilar och hans syn på Volvos framtid var väldigt filosofisk. Hans visoner var långt mer spännande än ingenjörerna och tidigare ägare på Volvo hade haft och det var där han myntade begreppet "släpp tigern ut ur buren". 

När Volvo först såldes till Ford hamnade man hos en visionslös ägare, som hade så mycket egna problem att man aldrig hade möjlighet att utveckla Volvo. När Ford sen beslutade att sälja Volvo, var Geely långt ifrån den partner man trodde på som bra köpare. Tvärtom var Geely och Li Shufu nästintill hånad av branschen, när han visade intresse av att köpa Volvo. 

Men som vi alla vet så blev Volvo kinesiskt. Dessutom har man lyckats med det man aldrig lyckades med under svensk ägo. Att gå från att vara en säker men lite tråkig bil, till att bli en säker premiumbil som konkurrerar med BMW, Audi och Mercedes. Försäljningen har exploderat och de som trodde att Volvo skulle bli en dålig kinesisk kopia som flyttade produktionen till Kina hade väldigt fel. Idag blomstrar Volvo, fabrikerna i Torslanda och belgiska Gent har fullt tryck. Men har startat nya fabriker i Kina, men också gjort detsamma i USA.

Det finns en intressant sak att ha med sig. Om man kan alldeles för mycket om något, begränsas man i sitt tänkande. Med Li Shufus visionära tänk utan att veta för mycket om branschen, såg han helt andra lösningar än vad man gjorde i de fotspår invanda experter och ingenjörer såg. Så är det i väldigt många branscher. Släpp in de med andra erfarenheter så kommer man fram till nya lösningar. 

 

Det finns en struktör!

Uppsala Idag har vi haft en intressant och givande utbildning i struktur och effektivitet. Alla önskar väl att man var lite mer strukturerad och effektiv i sitt arbete.

Dagens utbildare för oss i nätverket Relation Executive heter David Stiernholm och sägs vara den enda i Sverige med yrket "struktör". 

Jag själv uppfattar mig nog som rätt strukturerad, men det finns alltid saker man kan förbättra. Efter någon timme med David inser man att området är gigantiskt och jag kan förstå att många har det jobbigare än mig. Framför allt då de har större organisationer runt omkring sig. För är det nåt som är behagligt med att vara ensamföretagare är att man inte har några kollegor som "stör". 

Det här är väl en intressant bild. 20 olika ställen man kan ha information lagrad. Finns säkert många fler men det var ett belysande sätt att visa oss åhörare hur lätt det är att bli ostrukturerad. Tänk vad mycket tid man för ägna åt att leta efter saker och info om man bara har hälften av dessa rutor ifyllda. Jag hade fem och har jämt göra att hitta ändå. 

En bild som beskriver dilemmat i många fall, är att hålla isär det som är viktigt med det som är bråttom. För visst är det lätt att det som är bråttom blir gjort före det som är viktigt. Kanske ända tills det som faktiskt är viktigt också blir bråttom. Om man har en bra struktur här, så kan man se till att avdela tid till det som är viktigt och inte bara släcka bränder. 

En annan intressant bild var detta kryss. Fem vanliga saker man blir distraherad av. Mail är väl ingen överraskning, inte telefonen heller. Att kollegor pockar på uppmärksamhet då och då känner de flesta igen. Att man har en massa påminnelser för att klara av sina dagar distraherar också och man bör vara försiktig med att ha påminnelser om allt. Sorl och bakgrundsljud var den sista punkten i krysset och visst har man störts av allt från högljudda telefonpratare till skrikande barn. Det innebär ju inte att man kan sluta med alla dessa distraktioner, men det viktigaste är att man kan arbeta med att de stör arbetet så lite som möjligt. 

Dagen innehöll naturligtvis massor av annat såsom tips och hjälpmedel. Appar och tekniska verktyg finns i överflöd. Då känns det skönt att den klassiska papperslistan faktiskt fortfarande håller bra.
Tycker man detta är trams bör man veta att en bra struktur och effektivitet, kommer att leda till ökad lönsamhet. Det borde väl vara drivkraft nog.

Wework in Shenzhen

Shenzhen För fyra år sedan stack sonen Kasper till Kina på ett internship hos The Friendly Swede i Shenzhen. Jättestaden strax norr om Hong Kong med 15 miljoner innevånare. Nästa steg var att starta eget företag. Shaigoo blev namnet och kontoret flyttade från The Friendly Swede till sitt inhyrda rum, till Starbucks eller en hotellounge. Ett steg framåt var det när Kasper fick möjligheten att ha sitt kontor på ett lager och ännu bättre när han fick en gratisstol i ett riktigt kontor i stadsdelen Nanshan.

För ett år sedan blev det ett stort steg när egna kontoret i finansdistriktet Futian kunde invigas i bygganden till vänster. Då tillsammans med två andra svenska företag.

Nu närmar vi oss nästa steg i Shaigoos utveckling. I juni flyttar vi in i ett coworking-landskap som heter Wework. Ett koncept som finns över hela världen och där varje kontor är en mötesplats för entreprenörskap och företagande. 

Vi var på visning av lokaler i veckan. Här ser vi kinagänget med Kasper, brorsan Adam och Victor, som ser nöjda ut i Weworks lounge. Man kände energin direkt när man kom in i lokalerna. Vi var överens - i den här miljön skall vi ha vår verksamhet! Fast just här var det för tillfället fullt. Så vi kommer att flytta in i ett nybyggt Wework i skyskrapan bredvid.

Det innebär att vi flyttar från finansdistriktet Futian till stekheta High-tech Park. Här står skyskraporna tätt och de största kinesiska techbolagen har sina kontor här. Mitt i Kinas Silicon Valley. 

Nu är det inte riktigt klart att flytta in än. Men när vi lämnar våra gamla lokaler i slutet av maj skall den nya fyra våningar stora Wework-anläggningen vara klar att flytta in i. 

Klart om 2,5 månader? Jo det skall nog gå. Här byggs vårt kontor med plats för 6 medarbetare. Miljön betyder otroligt mycket när man skall få energi och kraft i sitt företagande. Att sitta tillsammans med andra entreprenörer är guld värt. 

Här visar Weworks medarbetare hur den stora loungen vid entrén kommer att se ut. Det är här man sitter om man inte har eget kontor utan bara en "smart desk". Man sätter sig helt enkelt där det är ledigt och utnyttjar de fasciliteter som finns. Miljön blir otroligt inspirerande och här kommer naturligtvis vi kunna hänga även om vi har ett eget kontor på annat ställe i lokalerna. 

Nu har vi verkligen något att se fram emot när vi skall fortsätta växa med företaget. Och jag får en egen kontorsplats i Kina dessutom.

Att missa UF-mässan

Bangkok UF-mässan är en av de allra viktigaste aktiviteterna på året. Det är här plantskolan där Sveriges blivande entreprenörer får visa upp sig och genom UF möter många unga entreprenörskapet för första gången. Sedan 20 år tillbaka har jag varit rådgivare till olika UF-företag och att närvara på mässan har varit en självklarhet. Men i år gick det helt enkelt inte att kombinera med uppdrag i Bangkok och Shenzhen. Men med hjälp av sociala medier och en direktkontakt med Sofi Lahyani på messenger, lyckades jag i alla fall få en bild av detta imponerande evenemang. 

Mitt eget UF-företag Cleanwood UF har gjort en imponerande resa. Sex engagerade elever som lyckats skapa ett riktigt fint och fungerande företag. Produkten har varit tandborstar i bambu, ett miljövänligare alternativ än plast. Jag såg deras snygga monter från mässan på bild. Stolt kunde jag se vad de skapat. Dessutom har de sålt fantastiskt bra i sitt UF-Företag. Med den erfarenheten har deras möjlighet att möta verkligheten efter skolan förbättrats enormt. Precis som för så många andra UF-företagare. 

Nu var jag ju inte på mässan i år, men jag har ofta fått kommentarer från främst skolans värld att "det är för många som bara säljer saker de köpt från Kina". Jag tycker hela det tänket är ett generelfel. UF handlar om att lära sig företagande. Vad man har för affärsidé är egentligen helt oväsentligt. Det handlar istället om att lära sig bygga organisation, lösa problem, brottas med motgångar, marknadsföra och sälja produkter och få insikt i hur ett företags ekonomi fungerar. Vad du säljer är helt ointressant i detta skede. Att tro att UF-företag skulle komma med de vassaste innovationerna är lika osannolikt som att man som elev skulle kunna algoritmer innan man kan plus och minus. Men om dessa duktiga elever får testa på företagandets villkor och möjligheter kommer med all säkerhet några av framtidens viktigaste innovationer att komma från några av dessa unga företagare. Oavsett om de började med att sälja tandborstar i bambu, matbröd, bullar eller gröt. 

Nästa år missar jag inte UF-mässan. En gång, ingen gång. 

 

Växtvärk som dna

Las Palmas När man som entreprenör driver företag är nästan alltid tillväxt i fokus. Ekvationen i grunden är att den som inte växer dör. Exemplen är många på företag som säger sig hamna i en förvaltningsfas och sen tappar allt. En fas som man bör vara väldigt vaksam på för att inte tappa utvecklingskraft. För mig som entreprenör är förvalta lika med långsam död. Det är fler orsaker till det. En är att omvärlden ständigt förändras och att ett företag i förvaltningsfas ofta blir omkörda. En annan är att det är lätt att bli bekväm när kraven på utveckling minskar. En bekväm organisation är dessutom mottaglig för byråkrater och en växande administration. Något jag bland annat har fått smärtsam erfarenhet av från Gallerix-tiden. Det är inget som sker medvetet utan mer eller mindre en naturlag, när man slutar ha tillväxt och utveckling i fokus.

När man har tillväxt och utveckling som dna i bolaget kan andra utmaningar uppstå. En är växtvärk och den kan också vara jobbig. Men jag upplever att de allra flesta friska företag - till och från - har någon typ av växtvärk. Man är ständigt lite underbemannad och ofta ute på tunn is eller okänd mark. Man söker nya vägar där man saknar erfarenhet samt att det inte är helt ovanligt att det blir fel. Men det ingår i ett växande företags villkor för framgång. Växtvärk är en sund del i verksamheten.

Jag själv älskar när listan på vad jag skall göra är lite längre än tiden jag har på mig. På samma sätt är känslan av att inte veta exakt vad man skall göra inspirerande. Att känna att försöka inte är liv eller död. Istället är det vägen framåt och en av drivkrafterna. När någon säger att det inte går, är svaret att det måste gå. Jag tror att 90% av mitt entreprenörsliv ser ut på det sättet. Det är då nya lösningar kommer fram och då man får göra de hårdaste prioriteringarna.

Att vara en blå/grön person i en sådan organisation är inte så lätt. Söker man trygghet och stabilitet kan man lätt bli frustrerad. Men den personlighetstypen är jätteviktiga även i en växande organisation. I alla fall så länge de stöttar utvecklingen och har förståelse för växande företags villkor. Visst får de ofta sopa upp resterna av tester som inte funkar eller projekt som misslyckats. Men deras bidrag till att hålla ihop ett röd/gult företagande är ovärderlig.

Visst kan det vara frustrerande att ständigt ha för liten organisation och lite för mycket att göra. Men otroligt mycket bättre än det omvända. Men alla kan inte gilla det och då skall man hitta andra ställen att arbeta på än entreprenörsdrivna tillväxtbolag. För i växande bolag är växtvärk en del av bolagets dna. 

Vardag och nyår i Shenzhen

Shenzhen Ett av årets stora arbeten är utveckling av verksamheten i Shenzhen i Kina. Under året skall vi successivt förändra och växla upp företaget. Grunden är en kraftig tillväxt och en tillströmning av kunder. Lite proppen ur. Naturligtvis väldigt kul och inspirerande, men det är också en utmaning när man växer snabbt. Hur skall organisationen hänga med? Om det kommer mycket av årets Kina-bloggar att handla om, men också om vardagslivet i Kina. 

I veckan som gick firades det kinesiska nyåret. I tisdags var det första dagen i grisens år. Under tisdag, onsdag och torsdag var i stort sett allt stängt. De allra flesta kineser som bor i Shenzhen har sin familj någon annanstans i landet. Det innebär att 15-miljoners staden i stort sett var tömd på folk. Nästan i alla fall. Något som kan exemplifieras av att världen största resedag är när alla reser till släkt och vänner i Kina inför kinesiska nyåret. För kineserna är det här inte bara nyårsfirande utan också den stora semesterperioden. Under ca tre veckor har man ledigt och många fabriker och kontor är stängda. 

Även om det var lugnt i Shenzhen så fanns det naturligtvis en hel del folk i kvar. Några som inte verkade ha ledigt var de som gör hemleverans av mat. Vart man än kommer så möter man bud med mat. Ofta på elmoppar som dessa. I Shenzhen finns inga mopeder som drivs av bensin eller diesel. Det är 100% el som gäller. Priset på hemleverans är löjligt lågt. För några kronor extra får man maten snabbt hemskickad. En industri som vi också börjat se i Sverige, men här är det verkligen jättestort. Inte bara hemleveranser, utan lika vanligt att man får sin lunch levererad till jobbet. 

Inte bara mopparna drivs med el. För något år sedan började dessa taxibilar av det kinesiska märket BYD dyka upp. Idag är alla taxibilar jag såg i Shenzhen BYD och drivs med el. När något händer i Kina går det snabbt. Väldigt snabbt. 

Ett annat kraftfullt system är regionens tunnelbana. I Guangdong, som är den region där Shenzhen ligger, bor det dryga 100 miljoner människor. Du kan i stort sett nå alla delar i ett gemensamt tunnelbanesystem. Tågen kommer väldigt tätt och allt är supermodernt. Det märks att infrastrukturen har varit i fokus i Kina. 

Sönerna Kasper och Adam bor i stadsdelen Nanshan. Här delar fem entreprenörer en lägenhet. Här är det frukost på balkongen i vårsolen. Fast när det gäller frukost kan man se en utvecklingspotential. Kylen var inte direkt fylld av frukostmat utan ekade tom. Så en av mina morgonuppgifter under veckan, var att ta en promenad och försöka hitta någon form av näring att få i sig. 

Det är lätt att bli förälskad i Shenzhen och Kina. Visst finns det baksidor såklart, men att få vara en del av vardagen och samtidigt vara delaktig i att utveckla verksamheten ihop med sönerna är otroligt stimulerande. 

Så varje morgon var det tunnelbanan till Futian där kontoret ligger. Högst upp i den vänstra byggnaden (som har det ödmjuka namnet Furtune Plaza). 

Att få hänga på kontoret och delta i arbetet under en hel vecka, ger massor av möjligheter till att coacha i att bygga företag. Kasper till vänster har snart fyra års erfarenhet från Kina och Adam sedan i september, så kunskapen om landet är jättebra. 

Dessutom körde vi ett antal pass med rent strategi- och utvecklingsarbete. Som alltid är en SWOT en bra startövning för att prioritera vad som är viktigast. Nu har vi en väldigt tydlig plan och till nästa arbetsvecka i mars skall en hel del ha hänt. 

 

 

 

 

 

På kinesiska ambassaden

Stockholm Kinesiska ambassadören i Sverige, Gui Congyou och grundare av Nordic-China Startup Forum, Uppsalabon Juan Carlos Mauritz; arrangerade tillsammans en middag förra veckan i Stockholm. Juan hade samlat åtta just nu väldigt engagerade Sverige-Kina personer, för en privat middag på Kinesiska ambassaden. Syftet var att lära känna varandra för möjliga framtida samarbeten. Som stora Kina-vän kände jag mig naturligtvis väldigt priviligierad som fick vara en av de inbjudna. 

Att vara på middag på kinesiska ambassaden är en upplevelse i sig. Det känns lite som att förflytta sig till en del av Kina, fast man fortfarande är i Sverige. Ingen tvekan om att man känner sig väldigt glad som fått den här möjligheten och med förhoppningar att skapa förutsättningar för samarbeten främst i Uppsala-regionen. 

Det bjöds på en hel rad med traditionella kinesiska rätter. Det var nog tur att det fanns översättning, annars hade man haft svårt att veta var i menyn man befann sig. 

Huvudspåret för middagen var hur samarbetet mellan Sverige och Kina skall kunna utvecklas. Men också öka intresset för Kina här i Sverige, både för kulturutbytet, svenska studenter och företag. Generellt saknar vi i Sverige kunskap om Kina och hur extremt snabbt utvecklingen går inom alla områden. Att se Kina som ett väldigt spännande land för studier eller företagande borde alla göra, men alldeles för få tycker jag gör det. Som exempel har Kina passerat USA när det gäller patentansökningar och Kina skapar även fler vetenskapliga artiklar. Och det här är bara början. 

För ca 20 år sedan besökte jag Kina för första gången. Redan då insåg jag att det var här i Asien som det mesta skulle hända i utveckling och tillväxt. Något som bara blivit allt tydligare. Trots det är det fortfarande väldigt få svenskar som ser möjligheter i Kina och Asien. Jag undrar var det kan bero på. Är det så att vi svenskar tycker det är ett för stort steg? Nog är vi svenskar kända för att vara modigare än så... 

Kopplingen till Uppsala är viktig och att se hur Kina och Uppsala skall kunna samarbeta. Jag tror det kan finnas ett väldigt stort intresse från ambassadörens håll, så nu har en idé börjat ta form. Som alltid är allt lättare när man har en relation och med hjälp av Juan finns det nu en koppling direkt till ambassdören. Den skall vi bygga vidare på. 

Såklart vi skulle samlas för ett gruppfoto vilket får avsluta dagens blogg. Alla lika engagerade i att inspirera studenter och företagare att satsa på samarbete med Kina. 

Från höger i fotot: Henrik Bigelius (Bigelius Scincare), Olle Larsson (Dragon Gate & Sisyfos), Kristoffer Lundegren (Nordic Apiary), Juan Carlos Mauritz (Nordic-China Startup Forum), Ambassadör Gui Congyou, Josefine Gillver (Explore China), Thomas Sonesson, Jacob Lovén (Digitala Draken), Nick Andersson (NoMe), Jonathan Nylander (Moonshot Academy Beijing).

Nyfikna politiker på Dragon Gate

Dragon Gate Är det inte lite konstigt. Varje gång jag bloggar om något som händer på Dragon Gate ökar antalet som läser bloggen. Det måste finnas något på Dragon gate  som gör att man blir väldigt nyfiken. Med all rätt, för stället är hopplöst spännande. 

Uppsalaintresset för Dragon Gate är stort och denna gång var det några nyfikna kommunalråd från Uppsala Kommun på besök. Det var dags att visa upp Dragon gate för dem och se om vi kan hitta gemensamma beröringspunkter. De kommunalråd som besökte oss var Erik Pelling, Caroline Hoffstedt, Mohamad Hassan och Jonas Segerman. Ett väldigt givande besök och förhoppningsvis sådde vi några frön som kan leda till något konkret i framtiden.

Vi jobbar brett med att bygga planen för Dragon Gate och alla besökare, samarbeten och nätverk leder oss framåt. Uppsala har genom vårt entreprenörsgäng blivit något av ”draknäste” för Dragon Gate och vi vill sprida det till kommunen, universitet, näringslivet och övriga Uppsala. Vi erbjuder en arena och vill skapa en attraktiv mötesplats.

Våra besökande politiker imponerades av vårt mod att hoppa på ett så galet projekt. Men det är nog så vi är vi entreprenörer. Jag tror det är samma mod som gör att man blir politiker fast man har en annan uppgift i samhället. Det är när vi samarbetar, som projekt som detta kan gynna alla. Här ser vi hela gänget samlat på översta våningen där Olle Larsson berättar att vi bygger "Golden Dragon Room” högst upp på hotellet.

Efter mötet kände vi en väldigt bra energi i besöket. Vi fick visa upp vårt ställe och skapa engagemang. Om det sedan gör att det frö vi sått leder till något konkret är det naturloigtvis positivt. Leder det inte till något, har vi i alla fall haft en trevlig och givande eftermiddag. Trots att jag gnäller ibland på våra folkvalda, måste jag säga att jag också tycker våra politiker oftast gör ett väldigt bra och engagerande arbete. 

Per Holknekt berör

Uppsala Föreläsare kan ibland beröra på mer än vanligt och man påverkas på riktigt . Föreläsare som jag tycker berör lite extra är de som berättar sin verkliga livshistoria, med allt från motgångar till stolthet, framgångar och erfarenheter. För ett knappt år sedan lyssnade jag på en lysande föreläsning av Per Holknekt och idag var det dags igen. Relations nätverk Executive samlades i Kinnarps inspirerande utställningslokaler i Uppsala som var platsen för aktiviteten. 

 

Pers livshistoria har en råd tråd och det är entreprenörskap. För några veckor sedan startade han sitt 35:e bolag och jag kan känna igen vissa drag. När en möjlighet kommer går den inte att motstå. 

Just där beskriver Per en av entreprenörens egenskaper. Man säger ja direkt. Det är nämligen så att om man sagt ”att jag skall sova på saken” kommer men med säkerhet att fokusera på alla risker och då blir svaret troligen nej. Just detta impulsiva beteende har lett till att även jag haft en hel del sömnlösa nätter, men också fått möjligheter som jag hade missat om jag gjort en ordentlig analys. Ofta när man säger ja till något, är själva målet eller resan dit outforskad. Det är energin i projektet och framför allt personer man träffar, som lockar till att säga JA.

En annan entreprenöriell egenskap som jag känner igen från Pers föreläsning är ”hade jag vetat hur man skulle göra, hade det aldrig hänt”. Många av de mest brillianta lösningarna kommer från människor som inte vet något om ett yrke eller en bransch. Så fort man har en massa kunskap, hamnar man inne i den bekanta boxen. Om man inte har en aning om hur det går till, är möjligheterna att tänka nytt och friskt mycket större.

Möten mellan människor är ju en av Relations viktigaste uppgifter. Per beskriver det på ett bra sätt. När två människor kommer in i ett tomt rum (eller i hans fall ett café) kan det saknas energi. Det är när mötet äger rum som energin skapas och likaså möjligheterna. Extra krydda blir det om människorna har olika erfarenheter så att man kan dra nytta av varandras olika synsätt. Det var t ex så varumärket Odd Molly skapades.

Att ordets makt är stor vet ju alla. Om man ser ordet som en av de viktigaste delarna i att få människor att växa, inser man dessutom att det är helt gratis. Idag är det arbetskraftsbrist i många yrken. Trots det är det många som slarvar med det som är allra viktigaste i ledarskap. Att ge beröm. Per berättar att han inte har någon anställd som slutat hos honom, för han har fokuserat på individen och det skapar trivsel och lojalitet. Här tror jag många har en jättemöjlighet att bli bättre.

Det finns massor av annat som berörde under dagens inspirerande och engagerande föreläsning. Att Per levt om utslagen och hemlös, att han är världsmästare i Skateboard, att han startat världen största tidningsmagasin för skatare, att han är nervös att stå på scenen trots att detta var gång nr 1040 samt en massa andra saker att ta med sig. Men det allra viktigaste. Om man inte sår ett frö kommer inget att växa. 

Bloggare: Thomas Sonesson
Född: 1959.
Gör: Byggde Gallerix-kedjan under många år. Nu: arbetar med styrelsearbete och är engagerad i ett antal nya företag. Ideellt: Mentor till unga entreprenörer och engagerad i UF m m.