Logga in

Pia Anderson

Varumärkesledaren

Min blogg handlar om hur du som företagare kan bygga det goda varumärket, så era kunder och medarbetare blir stolta över er och blir er bästa säljare. Att bygga det goda varumärket har visat sig vara lönsamt på många sätt.

Greta 15 år och Petter Stordalen har båda rätt

Uppsala När politiker beter sig som barn i sandlådan och inte kan komma överens om vem som ska göra vad och vad som är rättvist, är det dags att vi företagare börjar agera som ansvarstagande vuxna.

Photo by Joshua Rawson-Harris on Unsplash

In en intervju säger klimatstrejkande Greta: ”Klimatfrågan är vår tids ödesfråga, det vi gör nu kan inte framtida generationer ändra på. Vi når snart en tipping point som vi inte kan gå tillbaka från”. När de frågar henne om hon ska forska på klimatet då hon blir stor, svarar hon: ”Vi har forskat färdigt och vi vet att vi måste agera nu, annars kommer det inte att finnas någon planet att forska på i framtiden”.

Petter Stordalen säger, även han i en intervju på Svt: ”Att vi måste agera nu, vi kan inte vänta på att vara överens om allting och han fortsätter med att säga ”Det är vi företagare och kapitalister som måste ta vårt ansvar och agera nu”.

Marknadsekonomins fader Adam Smiths (1723-1790) teori bottnar i småskaliga företag där både medarbetare, leverantörer, ägare och kunder tillsammans gör bra affärer. Affärer som ger alla intressenter en god utdelning fast på olika sätt. Med tiden har något gått snett i marknadsekonomins tecken. I takt med att företag vuxit upp till stora internationella koncerner och i takt med globaliseringen har företag fått ett enda fokus, kortsiktiga ekonomiska vinster för ägarna. Inte alla företag så klart, men alldeles för många.

Studie efter studie visar att företag som har ett högre syfte än att bli rikast och mäktigast är mer lönsamma. Boston Consulting Groups (2017) studie visar vad det beror på. Företag som har integrerat hållbarhet rakt igenom sin kärnverksamhet får mer engagerade medarbetare, större förtroende hos kunderna, blir mer innovativa, hittar nya kundsegment och har lättare att rekrytera och behålla medarbetare. Nudie jeans, Houdini, Polarbröd, Sandlund/Hossain och Länsfärsäkringar Uppsala är alla goda exempel på företag som driver hållbarhet rakt igenom sin kärnverksamhet.

Vi företagare behöver lyfta blicken från kortsiktiga ekonomiska mål upp till starka visioner som visar hur företaget bidrar till de globala målen. Vi behöver sedan sätta upp mål och börja agera. Starka varumärken har inte bara starka visioner utan de visar även vägen för andra på samma sätt som Greta och Petter gör. Vi behöver goda exempel och goda berättelser som inspirerar oss att hitta rätt väg. Har du några goda exempel på företag här i Uppland som du tycker vi kan lyfta fram?

Ps Om du vill veta mer om hur du bygger det goda varumärket kan du lyssna på Piapodden

Odla tomater i dina gamla skidkläder

Uppsala Vi är alldeles för upptagna av det som händer här och nu! Om vi ska lösa kundernas problem nu och i framtiden behöver vi ta oss tid att sia om framtiden och hitta nya hållbara lösningar på kundernas problem.

Varje dag möts vi av nyheter om klimathot, plast i haven ,flygskam, köpskam, klimatrapporter, krig, gängkriminalitet, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, klimatkompensation och skövling av regnskogar.

Börjar era kunder ställa krav på er? Ställer medarbetarna krav på er? Ställer dina barn krav på dig? Och vilka krav ställer du på dig själv?

Vi lever i en ny tid, med en ny världsuppfattning och sanning. Vi lever i en tid då en del av oss redan förstått att vi lever på en planet med ändliga, begränsade resurser. Medan andra står kvar i den gamla tiden, i de gamla marknadsekonomiska sanningarna, i ett slit och släng samhälle där vi tävlar om att vara störst, mäktigast och rikast.

Vi behöver vara kreativa och hitta nya affärsmodeller, nya lösningar på våra gamla mänskliga problem. Det är inte billigare att kasta och köpa nytt istället för att reparera våra prylar. Kanske i kronor och ören, men inte för vår planets framtid. Den kortaste vägen, den ekonomiskt billigaste produktionskedjan, är inte den smartaste lösningen längre.

Houdini friluftskläder, hyr ut, reparerar, har en secondhand butik och när plaggen inte går att laga och använda längre återvinner de materialet i kläderna. De kan till och med återvinna kläderna till jord. De säljer faktiskt Houdinijord som du kan odla dina grönsaker i.

När gjorde du en rejäl omvärldsbevakning och framtidsspaning för ditt företag senast? När tog du dig tid att sätta dig tillsammans med kollegor för att sia om framtiden om hur ni ska säkerställa att kunderna väljer er i framtiden. Kunderna kommer att välja de leverantörer som hjälper dem att lösa sina problem på ett helt nytt hållbart sätt. Är ni en av dem?

Vi är alldeles för upptagna av det som händer här och nu! Om vi ska lösa kundernas problem nu och i framtiden behöver vi ta oss tid att sia om framtiden och hitta nya hållbara lösningar på kundernas gamla problem.

Klimatstrejkar du med plånboken?

Uppsala Neil Armstrong, den första människan som satte sin fot på månen, sa: ”Det var ett litet steg för mig som person men ett stort steg för mänskligheten.”

Företagsledare världen över rankar klimatriskerna som de största hoten mot världsekonomin och opinionundersökningar visar att majoriteten av befolkningen i USA, Europa och Kina är djupt oroade över klimatförändringarna. Men den snabbast växande reaktionen kommer från våra barn som reser sig mot vuxenvärldens oförmåga att agera trots all den vetenskap som presenterats under årtionden, skriver 270 klimatforskare i DN Debatt den 15 mars 2019. Idag demonsterar barn och vuxna tillsammans i Fridays for future.

Varje år publiceras tusentals vetenskapliga artiklar som visar samband och följder av människans påverkan på klimatet. Vetenskapen är tydlig, grunderna enkla att förstå och det finns en majoritet inom forskarvärlden som påvisar att effekterna av mänskligt skapade klimatförändringar leder till stora konsekvenser för ekosystem, samhällen och individer. Idag varnar klimatforskarna inte bara för vad som kommer att hända i framtiden utan även det som redan händer. I DN debatt 15 mars menar forskarna att samhället inte gör tillräckligt för att minska påverkan på klimat och ekosystem.

 

Ställer kunderna hållbara krav på sina inköp

Sustainable brand index (SBI) rapport för 2018 visar att konsumenter inte diskuterar hållbarhetsfrågor mer under 2018, än under 2017. Mer allvarligt är det dock att konsumenterna, i jämförelse med företag och politiker, har halkat efter. Konsumenterna diskuterar hållbarhet men har inte tagit några större steg vidare till att agera. SBI menar att det är dags att inspirera, skapa engagemang och handling hos konsumenterna (SBI, 2018).

Vidare visar SBIs rapport 2018 att beslutsfattare med ansvar för inköp har en stor kunskapslucka när det gäller hållbarhet. Inköparna utvärderar inte heller sina leverantörer tillräckligt ofta för att kunna ge de mer hållbara leverantörerna konkurrensfördelar. En stor del av inköparna svarar helt enkelt, – Jag vet inte, på frågan om hur de utvärderar leverantörer utifrån social och ekologisk hållbarhet. Hållbarhetsansvaret och kunskapen sitter tyvärr fast på hållbarhetsavdelningen. SBI drar slutsatsen att Sverige ligger efter i att nå de Globala målen då inte företagen låter hållbarhet genomsyra hela företagets affärer.

Vi kunder har stor makt och därmed ett stort ansvar

Tänk om alla kunder världen över helt plötsligt bestämde sig för att klimatstrejka med plånboken genom att bara köpa produkter och tjänster som är hållbart (socialt och ekologiskt) producerade. Vad skulle hända med företagen då? Vad skulle hända med arbetsmarknaden? Och vad skulle hända med världsekonomin?

Konsumenter och inköpare kan verkligen göra stor skillnad tillsammans genom att ställa krav på att företagen redovisar hur socialt och ekologiskt hållbara deras produkter och tjänster är.

Idag är det enklare att handla hållbart på ICA än på Elgiganten. På ICA märker de till exempel upp varor med Eco och hjälper oss att göra mer hållbara val då jag handlar. Men så ser det inte ut i andra branscher som; kläder, skor, optik, elektronik, byggvaror, bilar med mera.

För att vi kunder ska kunna fatta kloka beslut vid inköp behöver vi kunna värdera olika produkters och tjänsters hållbarhet, både social och ekologisk. Idag är det svårt att som kund göra hållbara val och då kvarstår det bara att klimatstrejka med plånboken.

Det är dags att vi var och en bestämmer oss för att göra skillnad genom att ifrågasätta våra inköp och kräva att företag redovisar sina produkters och tjänsters sociala och ekologiska hållbarhet.  

Neil Armstrong sa: ”Det var ett litet steg för mig som person men ett stort steg för mänskligheten.” Jag säger att klimatstrejka med plånboken är ett litet steg att ta för en människa, men tillsammans kan vi ta ett jättesteg för mänskligheten!

Klimatkompensation i kolonialismens spår

Grinda Jag undrar vad min granne skulle säga om jag började plantera träd i hennes trädgård och hävdade att jag har rätt till det eftersom jag behöver klimatkompensera för mina flygresor.

Visst blundar vi fortfarande för att konsumtionsindustrin utnyttjar mänsklig arbetskraft på ett inhumant sätt för att du och jag ska kunna köpa så många prylar som möjligt till så lågt pris som möjligt. Om vi ska rannsaka oss själva så ställer vi oss inte ofta frågan om vem som producerat de prylar vi köper och vilka arbetsvillkor de haft. Kolonialismen kvarstår alltså fortfarande. Vi i väst utnyttjar fortfarande i modern tid människor som har sämre levnadsstandard än oss. En slags konsumtionskolonialism.

Klimatkompenserar du för dina utsläpp? Planterar du då skog någon annanstans i världen? I Afrika eller i Sydamerika? Varför planterar vi inte träden i vårt eget land och varför inte på vår egen tomt. Om vi vore tvungna att plantera träd i vår egen trädgård, skulle vårt koldioxidutsläpp bli mycket tydligare och vi skulle få en större förståelse för den förändring vi behöver göra. När trädgården och huset är fullt med träd är det kanske dags att sluta kompensera och istället göra en stor samhällsförändring.

Debatten runt Brasiliens president Jair Bolsonaro lyfter många tankar om vad som är rätt eller fel. De får inte skövla sin regnskog för att skapa odlingsmark. Vad säger västvärlden då andra länder skövlar sin skog? Hur såg det ut i Europa före bondesamhället? Hur mycket skog hade vi före bondesamhället? Och nu när Amazonas brinner säger han att stormakternas diskussion om bränderna i Amazonas visar på kolonial mentalitet. Han kanske har rätt i just det?

Vi i väst har en osalig förmåga att alltid tro oss veta bäst. Att vårt sätt att prioritera våra liv är det bästa för alla. Men har det inte visat sig att det västerländska sättet att leva är långt ifrån hållbart. Vi släpper ut absolut mest koldioxid i hela världen och många gånger på bekostnad av andra människors urusla arbetsvillkor. Är det vi som ska diktera villkoren för andra utan att själva göra bot och bättring?

Det är dags att klimatkompensera i sin egen trädgård.

 

Kasta bort och köpa nytt – vi behöver omvärdera vad god kvalitet betyder

För sex år sedan köpte jag en ny kökslampa, redan efter två år fick jag kasta den. Det fanns inte längre den typen av glödlampor att köpa. Vi behöver omvärdera vad som är god kvalitet!

Jag får lov att köpa ännu en ny kökslampa, den här gången en PS lampa från Ikea. Redan då jag monterade ihop lampan insåg jag att kvaliteten inte var den bästa. Den kändes lite rapplig och skör i sin plastkonstruktion. Och efter bara två år var den trasig. Jag tar med mig lampan till Ikea i Uppsala och frågar om de har några reservdelar, men det har de inte, vare sig i butiken eller på centrallagret. Jag får dock tipset att leta efter en likadan begagnad lampa på Blocket. Nu har jag två likadana lampor, en för reservdelar och en som hänger i taket.

I födelsedagspresent fick Charlie en bollvägg som även kallas rebounder (en bollvägg som består av ett nät i en stålram). Redan efter ett år har nätet pulveriserats sönder. Jag åker tillbaks till Intersport och frågar om jag kan få beställa ett nytt nät. Nu uppstår ett nytt problem, de har bytt leverantör. Just nu vet jag att de jobbar hårt för att hitta ett nytt nät till Charlies bollvägg och jag hoppas innerligt att de hittar ett. Det känns ju verkligen inte klokt att behöva kasta hela metallkonstruktionen och köpa en ny bollvägg.

Vi behöver definiera om betydelsen av god kvalitet. En produkt av god kvalitet har en lång livslängd eftersom den går att reparera. Något som också spelar stor roll är producenternas arbetsvillkor, hur mår människorna som jobbar i fabriken? Och hur ser transporten ut? När produkten levt färdigt ska den kunna återvinnas och då spelar det faktiskt stor roll hur de olika materialen har blandats redan i produktionen. God kvalitet betyder att vi sätter det sociala och ekologiska perspektivet för det kortsiktigt ekonomiska.

Nu håller jag tummarna för ett nytt nät till Charlies bollvägg!

Allt du gör och säger varje dag – året runt– bygger varumärket

Uppsala Precis allt du gör och säger – 24 h per dygn, 7 dagar i veckan, 365 dagar per år – bygger varumärket. När det är på det viset kan du bara förhålla dig till det på två sätt, antingen bygger du varumärket medvetet eller så låter du det ske omedvetet. Vad väljer du?

Redan Aristoteles funderade över meningen med livet och menade att alla människor har ett telos, ett högre syfte med sitt liv. Han menade även att om vi människor hittar vår mening med livet och får leva inom ramen för våra värderingar, mår vi bättre och får blomma ut och bli våra bästa jag.

Aristoteles beskrev även hur en Polis (liten avgränsad stat i Antikens Grekland) fungerar vilket påminner en hel del om hur ett företag bör fungera då vi tar ett samhällsansvar inom ramen för vår vision och värderingar.

Jag har spelat in en film där jag beskriver hur allt behöver hänga ihop från individens mening med arbetslivet, till företagets vision och de globala målen, och hur det bygger varumärket medvetet i precis allt det du och dina medarbetare gör och säger varje dag.

Det är min sommarpresent till dig!

Om du vill fördjupa dig och lyssna på Bygg det goda varumärket i hängmattan i sommar så finns den nu som Kortfattad ljudbok på Storytel, Bookbeat och Nextory.

Glad sommar! / Pia 

Tillit är hårdvaluta för hållbara varumäken

Herräng  

Tillit är det vackraste ordet jag vet. Precis så som tillit växer fram ömsesidigt mellan människor, är ordet uppbyggt tvåvägs. Tillit blir samma ord oavsett om du läser det från höger eller från vänster.

Jag tänker att tillit börjar med att först och främst ha tillit till sig själv, till sin omgivning och till framtiden. Det är både härligt och utmanande att släppa taget och lita på sig själv, andra människor och framtiden fullt ut. Tillit är den enda logiska valmöjligheten vi människor har. Att välja den andra vägen, kontroll, är ett totalt energiläckage.

Hur skapar man då tillit på en arbetsplats, där medarbetarna har full tillit till sig själva, till varandra (oavsett position), till kunderna och till framtiden?

Jag har precis anlitat en snickare, han har lämnat en offert på den altan vi ska bygga. Han har inte sagt till mig hur många timmar det ska ta och jag har inte frågat. Jag granskar kostnaden för en altan och inte de timmar han lägger ned. Jag ser hur fin altanen blir och hur snabbt och bra han jobbar, en tillit växer fram och jag ser att det här kommer att bli riktigt bra. Men tilliten växer fram ömsesidigt, skulle han låta bli att dyka upp, hitta på bortförklaringar eller slarva så grusas min tillit till honom. Känner du att du måste kontrollera hur många timmar dina medarbetare eller leverantörer lägger ned, vågar du inte lita på dem?

Tillit är tvåvägs, för att medarbetare och kunder ska lita på dig behöver du lita på dem, fullt ut, och utan kontroll. Det är det första steget till tillit att själv våga släppa taget och sluta kontrollera. Att våga lita på människor tills de helt enkelt bevisar motsatsen är ett enkelt och logiskt val.

För några år sedan hade jag verkligen otur. Jag skulle sälja mitt hus och höll på och flyttstädade. Då tappar jag en olivoljeflaska på spishällen. Och den spricker mitt itu! Jag åkte till Ikea för att köpa en ny och installerar den. Några dagar senare faller en kolsyrepatron rakt ned över den nya spishällen. Och spisen är trasig igen. Hur berättar man detta på ett trovärdigt sätt för sitt försäkringsbolag? Länsförsäkringar i Uppsala lyssnade på mig och trodde på mig. Jag behövde inte ens lämna in några kvitton på spisarna. Det är en sådan skön känsla när någon verkligen visar full tillit.

Kontroll kostar massor av tid och energi i onödan, för det man vill uppnå med kontroll ger precis motsatt effekt. Det är som svartsjuka, den man försöker kontrollera vill vara fri och går sin väg.

Tillit är det vackraste ord jag vet och är kärnan i ett hållbart varumärke.

Är du nyfiken på hur du bygger ett hållbart varumärke? Lyssna då på Piapodden, läs boken Bygg det goda varumärket eller gör någon av de digitala övningspaketen.

Vaknade du upp i en ny värld i morse?

Uppsala Skillnaden mellan hållbar tillväxt och ekonomisk tillväxt är egentligen lika stor som skillnaden mellan att planeten är rund istället för platt. Idag krävs det mer kreativitet för att bygga och utveckla ett framgångsrikt företag.

Tittade du ut genom fönstret och såg samma värld som du sett varje morgon, fast du såg den på ett annorlunda sett. Har du sakta men säkert insett att den världsbild vi levt i, under hela vår uppväxt, kanske inte är helt sann?

Kanske är skillnaden mellan den världsbild vi levt i fram tills nu lika stor som skillnaden mellan en platt planet och en rund planet. Jorden har inte oändliga resurser. Jorden har begränsade resurser som kan ta slut en dag.

Om du jobbar med affärsutveckling misstänker jag att du kanske läst någon form av marknadsekonomi. Hela idén med marknadsekonomin är ekonomisk tillväxt. Idag pratar vi om hållbar tillväxt. Skillnaden mellan hållbar tillväxt och ekonomisk tillväxt är egentligen att vi behöver vara mer kreativa. Vi behöver skapa nya produkter och tjänster, som inte belastar vår planet och mänskligheten, utan som tillför god energi till människor, natur och djur.

Hållbar tillväxt betyder att vi först och främst säkerställer att vårt företag tillgodoser mänskliga rättigheter både socialt och ekologiskt innan vi värdesätter det ekonomiska perspektivet. Kvalitet till lägsta pris är inte förbi, men före dessa två gamla sanningar behöver vi först säkerställa att företaget:

1) Står upp för mänskliga rättigheter hos samtliga intressenter hos ert företag. Vad är då intressenter? Direkta intressenter är de som aktivt valt att ha en relation med ert företag. Till exempel ägare, medarbetare, kunder och leverantörer.

Indirekt intressenter är de som inte valt att ha en relation till ert företag, utan bara råkat komma i vägen. Så som leverantörens medarbetare och familjer, medarbetarnas familjer med flera samt alla de människor, djur och natur som blir påverkade av företaget på gott eller ont.

2) Gynnar det ekologiska systemet som människan lever i. Människan är en del av helheten och klarar sig inte utan vare sig natur eller djur. Människan kan inte heller leva i alla klimat. (Dessutom har natur och djur ett eget värde som inte har som utgångspunkt att vara en resurs för människans ekonomiska behov eller för människans behov av friluftsliv.)

När du säkerställt dessa två punkter (1 och 2) samt att produkten och tjänsten i övrigt visar sig ha en lång cirkulär livslängd kan du sedan lägga till pris. Det har dessutom visat sig att företag som säkerställt att deras produkter och tjänster tar ett samhällsansvar genom att vara socialt och ekologiskt hållbara kan få mer betalt för sina produkter och tjänster.

Jag vet att vi blir mer kreativa då vi har begränsade resurser och jag vet också att i Kina betyder tecknet för kris även möjligheter.

Välkommen till en ny värld full med framgångsrika kreativa företag.

ps Har du sett de digitala övningspaketen du kan göra för att få ett bättre grepp om hållbar affärsutveckling? 

Går demonstrationerna hand i hand med livsstilsförändringar?

Uppsala Jag är jätteglad över att så många människor världen runt demonstrerar, men min fråga är om alla verkligen är beredda på den livsstilsförändring som krävs. Eller tror vi att någon annan ska göra det åt oss?

Jag läste ett riktigt bra inlägg på Facebook. Det var en mamma som hade några tips till sina skolkande barn:

”Hej alla kids som har klimatstrejkat på fredagar!
Blir mamma och pappa lite sura över den ogiltiga frånvaron? Här kommer några finfina tips på hur du får dem på gott humör igen.
Berätta bara att:
- från och med nu behöver de inte längre hämta/lämna med bilen när du ska till skolan, träningen och till kompisar. För från och med nu kommer du att cykla var du än ska! Även om det ösregnar.
- de kan sänka din månadspeng rejält. Vem vill hålla på och konsumera i onödan liksom??
- skräpmat och Nocco är inte din grej längre. Du vill ha mer broccoli och kranvatten.
- du kommer att dra ner på klädinköpen till ett minimum. Det kommer inte in en endaste Parajumpersjacka till i din garderob! Ni ska ha klädbytardagar en gång i månaden på skolan för att få lite variation i garderoben, superklimatsmart!
- din Thailandsresa i november kan avbokas! Bara vidriga klimatfascister flyger. Ja, och du tänker minsann inte åka med i bilen ner till Italien i sommar heller. Nu är det endast tågsemester som gäller, i annat fall stannar du hemma.
- det är sluttjatat om ny mobil varje år. Vart 3:e, 4:e år är faktiskt mer rimligt att byta.
- ni vet de där halvtimmeslånga varma duscharna som det tjafsas om i familjen varenda morgon? Ett minne blott! Max 5 minuter, promise!
Lycka till! Det kommer att gå bra ska du se. What’s not to like liksom??”

Hon sätter verkligen huvud på spiken! Det är större att strejka än att sitta hemma i soffan och ha åsikter om vad politiker och företagsledare borde göra, men hur lever vi var och en egentligen? Är vi beredda på att förändra vår livsstil?

Jag har hört att varje människa på vår planet har en koldioxidbudget på 1 ton per år. I snitt släpper svensken ut 4,48 ton koldioxid per år enligt Globalis. Men vad betyder det exakt? Och hur har de tänkt runt budgeten?  Vi är drygt 7,53 miljarder människor på jorden, betyder budgeten då att vi alla tillsammans på planeten kan släppa ut 7,53 miljoner ton koldioxid? Har de då inkluderat alla företags och organisationers utsläpp och lagt dessa på vår konsumtion och varje individs koldioxidbudget? Har de även räknat in stora skogsbränder i den budgeten? Frågorna är många, men jag vet att vi tillsammans kan göra skillnad.

Därför föreslår jag att vi klimatstrejkar med plånboken under hela april. Om vi alla strejkar genom att låta bli att köpa nya kläder, skor, elektroniska prylar med mera som inte kan redovisa hur de är transporterade, producerade och under vilka arbetsvillkor de är tillverkade så gör vi skillnad.

Jag klimatstrejkar med plånboken i april, vill du också vara med i mitt demonstrationståg. Anmäl dig till Facebookgruppen ”Vi klimatstrejkar med plånboken” och gör skillnad.

 

Klimatkompensation är det som att vara otrogen?

Uppsala Tidningen Breakit intervjuade mig för några veckor sedan. De ville veta om jag hade några några tips till Isabella Löwengrip angående hennes hållbarhetsarbete. De undrade bland annat hur jag såg på att hon klimatkompenserar för sina flygresor.

I sin blogg skriver Isabella: ”Jag kan inte sluta resa”. Enligt Breakit reste Isabella till över 20 olika destinationer förra året. En enda vecka bestod nyligen av flyg till Norge, Finland och Schweiz och nu är planen att börja månadspendla till New York. Isabella nämner klimatkompensation i sin blogg. Att betala till projekt som ska sänka utsläppen med samma mängd en själv släpper ut, genom till exempel trädplanteringar och solceller.

”Att klimatkompensera är som att vara notoriskt otrogen och komma hem med blommor i tron om allt blir bra igen” svarade jag då Breakit som tips till Isabella.

I Aktuell Hållbarhets senaste nummer debatterar Christian Patay, vd Tricorona Climate Partner och Mattias Goldmann, vd Fores, om klimatkompensation tillsammans med att man aktivt jobbar för att reducera sina utsläpp. De hänvisar till mitt tips till Isabella och vill framhålla att jag anser att all klimatkompensation är som att vara otrogen, men då läste de bara halva artikeln i Breakit.

Att klimatkompensera utan att förändra någonting i sitt liv eller i sitt företag, eller till och med öka sina utsläpp tack vare klimatkompenseringen, då är vi notoriskt otrogna.

Men om man inte ser klimatkompensation som ett frikort utan jobbar aktivt för att reducera sina utsläpp så pratar vi mer parterapi än notorisk otrogenhet. 

UNT visar vägen och inspirerar genom att lyfta fram goda exempel!

Uppsala När jag idag läser lördagens UNT blir jag så stolt över att vara Uppsalabo. Engagemang, krafttag, inspiration och hopp. Den ena artikeln efter den andra, avlöser varandra, i en vilja om att visa vägen hur vi kan nå de 17 Globala målen tillsammans.

UNT rapporterar om Uppsala kommuns Klimatvecka som drar igång den 26 mars. Den riktar sig till både privatpersoner, organisationer, föreningar och företag. Så härligt att Uppsala tar nästa steg för att behålla platsen som Världens mest hållbara stad.

Jag läser vidare om Svalnas app som ska hjälpa oss att mäta våra egna utsläpp såväl som privatperson, grupp, företag och samhälle. Vi är många som väntat på något som kan hjälpa oss att mäta och synliggöra våra klimatavtryck, nu börjar det bli verklighet.

I Knivsta ska kyrkan klimatfasta till påsk och klimatsmart bussbjässe presenteras. Varje fredag kl 15-17 klimatstrejkar Uppsala vid Forumtorget i Greta Thunbergs anda och UNT har startat serien ”Rädda klimatet” som ska lyfta fram goda exempel som inspirerar, samt lyssna på vad vi läsare och uppsalabor tycker.

När jag ser ett så stort kraftfullt engagemang blomma upp i samhället känner jag mig hoppfull inför framtiden och är helt säker på att vi kommer att lyckas vända utvecklingen.

Men vi behöver se helheten och inte bara rädda världen från ett klimathot. Först snöade vi in på plastpåsar, sedan var det kött och nu är det flygresor. Världen är inte så enkel, det finns inga enkla snabba lösningar, för allt hänger ihop som ett stort holistiskt pussel. Och jag hoppas att vi med samma engagemang vill förändra världen genom att nå de 17 Globala målen som även inkluderar mänskliga rättigheter. Vi behöver kämpa lika hårt mot extrem fattigdom, orättvisor, ojämlikhet och krig.

Johan Rudströms ledare som handlar om sexhandel är ett gott exempel på varför vi behöver kämpa för mänskliga rättigheter. Artikeln som berättar om100-tals människor som tågade mot våld är även det ett gott exempel på hur vi behöver kämpa för att få en trygg stad.

Att vi fortfarande har för få kvinnor i styrelser och en ojämnställd sponsring är även de viktiga saker vi behöver förändra för att vi ska få leva i en rättvis, jämlik, fredlig värld helt fri från fattigdom och klimathot.

Jag är så stolt över att få bjuda in till Den goda varumärkesfrukosten tillsammans med UNT och chefredaktör Kalle Sandhammar. Vill du också vara en del av den samhällsförändring vi behöver genomföra är du varmt välkommen till Den goda varumärkesfrukosten den 10 april.

Om du vill veta mer redan nu kan du lyssna på Piapodden! Den finns på alla poddplattformar:-) 

Tittar du också på Handbolls VM?

Uppsala Såg du Grundfos sargreklam? ”Support the UN Global Goals. Do the wave for the goal 13 and 6.” Jag blev väldigt nyfiken. Blev du också det?

VM är inte bara idrottsprestationer. VM är en gemenskap från tv-soffa till tv-soffa, via sociala medier och pubar. Att få heja på ett lag gemensamt, följa matcherna med spänning är inte bara underhållande utan det bygger gemenskap. Precis så vill jag att vi företagare ska jobba mot de globala målen.

Donella Meadows (2008) har tagit fram tolv hävstångspunkter som kan förändra ett system. I punkt 5 pratar hon om att förändra regler: Tänk dig att handbollen helt plötsligt fick nya regler, att du inte får ta bollen med händerna. Då blir det en ny sport. Systemet har förändrats.

I punkt 3 pratar Meadows om syftet och målet: Tänk om handbollen gick ut på att snyggast passningar vinner, då blir det också en helt annan sport.

Men just nu vill jag prata om Meadows punkt 6 som handlar om att synliggöra informationsflöden. En anledning till att sport blir så spännande är att vi från sekund till sekund får följa resultaten i realtid. Vi får även följa de andra lagens resultat och vi hoppas så klart på en finalplats.

Donella berättar om ett byggutvecklingsprojekt i Holland där elmätaren satt i källaren på det ena huset. I det andra huset placerades elmätaren i entrén. Det hus där mätaren satt i entrén hade 30% lägre elförbrukning.

För att vi ska kunna transformera våra företag in i en ny hållbar era behöver vi mäta hur väl vi arbetar med hållbarhet och synliggöra resultaten.

Uppsala stad har redan fått en rad hållbarhetspriser nu kanske vi ska ta på oss ledartröjan och skapa ett SM och VM i globala målen.

Support the UN´s Global Goals. What goals are your company doing a wave for?

Vill du veta mer? Lyssna gärna på Piapodden och gå in på www.globalamalen.se

Pia Anderson 
När jag var liten drömde jag om att bli fotbollsproffs, den första kvinnliga motorcykelpolisen och astronom. Idag lever jag min dröm som föreläsare, författare och processledare och har fördjupat mig inom hållbar affärsutveckling, varumärkesstrategier, medarbetarskap och ledarskap.


Jag har utvecklat modellen 5Vtill5P, skrivit böckerna Bygg ditt varumärke själv och Bygg det goda varumärket samt driver företaget 5Vtill5P och Piapodden. www.5vtill5p.se