Logga in

Pia Anderson

Varumärkesledaren

Min blogg handlar om hur du som företagare kan bygga det goda varumärket, så era kunder och medarbetare blir stolta över er och blir er bästa säljare. Att bygga det goda varumärket har visat sig vara lönsamt på många sätt.

Tillit är hårdvaluta för hållbara varumäken

Herräng  

Tillit är det vackraste ordet jag vet. Precis så som tillit växer fram ömsesidigt mellan människor, är ordet uppbyggt tvåvägs. Tillit blir samma ord oavsett om du läser det från höger eller från vänster.

Jag tänker att tillit börjar med att först och främst ha tillit till sig själv, till sin omgivning och till framtiden. Det är både härligt och utmanande att släppa taget och lita på sig själv, andra människor och framtiden fullt ut. Tillit är den enda logiska valmöjligheten vi människor har. Att välja den andra vägen, kontroll, är ett totalt energiläckage.

Hur skapar man då tillit på en arbetsplats, där medarbetarna har full tillit till sig själva, till varandra (oavsett position), till kunderna och till framtiden?

Jag har precis anlitat en snickare, han har lämnat en offert på den altan vi ska bygga. Han har inte sagt till mig hur många timmar det ska ta och jag har inte frågat. Jag granskar kostnaden för en altan och inte de timmar han lägger ned. Jag ser hur fin altanen blir och hur snabbt och bra han jobbar, en tillit växer fram och jag ser att det här kommer att bli riktigt bra. Men tilliten växer fram ömsesidigt, skulle han låta bli att dyka upp, hitta på bortförklaringar eller slarva så grusas min tillit till honom. Känner du att du måste kontrollera hur många timmar dina medarbetare eller leverantörer lägger ned, vågar du inte lita på dem?

Tillit är tvåvägs, för att medarbetare och kunder ska lita på dig behöver du lita på dem, fullt ut, och utan kontroll. Det är det första steget till tillit att själv våga släppa taget och sluta kontrollera. Att våga lita på människor tills de helt enkelt bevisar motsatsen är ett enkelt och logiskt val.

För några år sedan hade jag verkligen otur. Jag skulle sälja mitt hus och höll på och flyttstädade. Då tappar jag en olivoljeflaska på spishällen. Och den spricker mitt itu! Jag åkte till Ikea för att köpa en ny och installerar den. Några dagar senare faller en kolsyrepatron rakt ned över den nya spishällen. Och spisen är trasig igen. Hur berättar man detta på ett trovärdigt sätt för sitt försäkringsbolag? Länsförsäkringar i Uppsala lyssnade på mig och trodde på mig. Jag behövde inte ens lämna in några kvitton på spisarna. Det är en sådan skön känsla när någon verkligen visar full tillit.

Kontroll kostar massor av tid och energi i onödan, för det man vill uppnå med kontroll ger precis motsatt effekt. Det är som svartsjuka, den man försöker kontrollera vill vara fri och går sin väg.

Tillit är det vackraste ord jag vet och är kärnan i ett hållbart varumärke.

Är du nyfiken på hur du bygger ett hållbart varumärke? Lyssna då på Piapodden, läs boken Bygg det goda varumärket eller gör någon av de digitala övningspaketen.

Var går gränsen för att bry oss på riktigt? Kan vi verkligen köpa oss fria ur alla situationer?

Uppsala Kan det vara så att var och ens civilkurage och människokärlek, modet att stå upp för sig själv och våga hjälpa andra, är den gräns jag letar efter. Civilkurage och kärlek kan inte någon annan göra åt oss. Och det går inte att köpas för pengar.

Pengar är en mänsklig konstruktion som uppstod för att vi skulle kunna hjälpa varandra på ett indirekt sätt. Om jag behöver mat på bordet från min grannbonde i form av fläsk, vete, råg, eller mjölk, så var det inte alls säkert att bonden behövde nylagade skor i samma utsträckning från mig som skomakare. Vi kunde då använda pengar för att göra det möjligt för bonden att kunna köpa andra saker än nylagade skor från mig.

I takt med att det ekonomiska systemet utvecklades, utvecklade vi även ett socialt system där alla människor lägger en procentuell del av sin inkomst i en gemensam skattkista, så att alla människor ska få möjlighet att leva ett värdigt liv och få möjlighet till sjukvård, dagis, skola och äldreomsorg.

Men kan vi verkligen köpa oss fria genom att lägga en procentuell del av våra pengar i en skattkista? Kan vi köpa oss fria genom att skänka pengar till välgörenhet? Kan vi köpa oss fria genom att klimatkompensera?

Kan vi överhuvudtaget köpa oss fria, eller måste vi själva börja göra rätt för oss. Var går gränsen där det inte längre går att köpa oss fria? Var går gränsen från att köpa sig fri till att bry sig på riktigt?

Omtanke och medmänsklig kärlek, ett leende mot en främling, ett blygt hej kan göra stor skillnad. Att våga säga ifrån när vi ser att någon är elak, ojämlik eller orättvis, att våga fråga om någon behöver hjälp är vårt civilkurage. Att våga gå sin egen väg och tänka fritt. Att som företagare bry sig om sina medarbetare på riktigt och att våga ställa om sin affärsmodell och lösa kundernas problem på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt är modigt och omtänksamt.

Vi kan inte köpa omtanke, kärlek och civilkurage för pengar! Vi kan inte köpa oss fria från vårt medmänskliga ansvar, vare sig som privatperson eller företagsledare. Det var den gränsen jag letade efter.

Hur tänker du?

Zlatan – bygg varumärket med hjärta och hjärna

Uppsala Det räcker inte med att vara känd och det räcker inte med att tjäna stora pengar för att bygga ett starkt varumärke. Dina kunder behöver bli dina bästa säljare för att du ska lyckas på lång sikt.

Om vi börjar med att definiera vad ett starkt varumärke är, så tänker jag att, du Zlatan, har ett starkt varumärke då dina fans och kunder har blivit dina bästa säljare.

Och det händer inte bara för att alla känner till dig och vad du erbjuder för slags produkter (fotbollströjor, parfym, träningskläder med mera). Kunderna och fansen behöver dessutom tycka om dig på riktigt med hjärtat.

Men det räcker inte heller för att de ska bli dina bästa säljare. Dina kunder och fans behöver vara stolta bärare och ägare till alla dina produkter. Då och inte förrän då, har du ett starkt varumärke, enligt mitt sätt att definiera ett starkt varumärke.

Några tips till dig tänker jag inte komma med, men jag skulle gärna vilja höra hur du tänker kring ditt köp av Hammarby och dina tankar om vad Hammarbyaffären kan göra med ditt varumärke på lång sikt.

Ps om någon känner Zlatan får ni gärna skicka mitt brev vidare till honom:-)

Nu händer det! Från CSR till PSR

Uppsala Frågar kunderna hur ni jobbar med hållbar affärsutveckling? Frågar medarbetarna hur ni engagerar er i hållbar utveckling? Frågar dina barn dig om hur ni engagerar er i hållbarhet? Frågar du dig själv vad du gör? 

Nu börjar även medelstora och mindre företag att engagera sig och fundera över hur de kan lösa kundernas problem på helt nya sätt. Jag har inte bara lagt märke till hur media rapporterar om dessa företag utan jag har även lagt märke till att jag får fler förfrågningar från företagsledare om hur de ska jobba med hållbar affärsutveckling. Idag vill de inte bara stärka varumärket inifrån tillsammans med alla medarbetare, de vill verkligen börja jobba kreativt med hur de ska lösa kundernas problem på ett mer hållbart sätt.

Fler och fler är intresserad av hur vi kan bli mer kreativa i vår affärsutveckling tack vare det sociala, ekologiska och ekonomiska ansvaret vi har för oss själva och framtida generationer.

Rekordmånga besökare på Den goda varumärkesfrukosten

Vi var dessutom rekordmånga företagsledare på Den goda varumärkesfrukosten i förra veckan då Länsförsäkringar Uppsala, Årets mest hållbara företag, inspirerade oss med hur de drivit sin affärsutveckling med hållbarhet i fokus både social, ekologisk och ekonomisk, från vision och genom hela sin affärsmodell från starten 1845.

Jag vill skicka ett stort tack till Länsförsäkringar Uppsala (Ulrica Hedman, Karin Stenbrink och Joel Grauman) för fin inspiration till hur man bygger det goda varumärket och tack Folkuniversitetet (Torun Schmitz och Sandra Cuhrt) för den goda frukosten och deras ambition om att starta en yrkeshögskola utbildning i Hållbart affärsmannaskap.

Och stort tack till dig som kom på frukosten!

Räck upp en hand!

Vi började med en handuppräckning kring frågorna: Frågar kunderna hur ni jobbar med hållbar affärsutveckling? Frågar medarbetarna hur ni engagerar er i hållbar utveckling? Frågar dina barn dig om hur ni engagerar er i hållbarhet? Frågar du dig själv vad du gör? 

Min korta undersökning visade att de flesta av oss på plats ställer oss själva frågan om hur vi bör engagera oss i hållbar utveckling, men få kunder frågar hur vi företagare förhåller oss till hållbarhet. Varför är det så tänker jag? Vi är alla inköpare på något sätt, i stort eller litet. I vissa fall bryr vi oss jättemycket som i val av energileverantör, matval i butik (vi ska äta mindre rött kött), bilinköp, till viss del även kläder och skor, men när det kommer till elektronik, datorer, mobiltelefoner eller möbler så är det inte alls säkert att vi tänker på samma sätt.

Det är dags att inte bara tänka CSR (Corporate social responsibility) utan även PSR (Purchasing social responsibility). Vi har ett stort ansvar då vi köper produkter och tjänster. Och vi har en stor makt som kunder. Men hur granskar man då ett företags hållbarhetsarbete socialt, ekologiskt och ekonomiskt? Det är verkligen komplext, precis lika komplext som vårt ekosystem är. Allt hör ihop; vatten, luft, jord, alla människor, djur, insekter, växter, bakterier ända ned till minsta molekyl och atom.. Det är verkligen superkomplext! Men det stora börjar i det lilla som Länsförsäkringar Uppsala säger. 

PSR – ett första steg är att våga ställa en enkel fråga
Vi kan genom att ställa en enkel fråga inför vårt inköp, stort som litet.  – Hur jobbar ni med hållbar affärsutveckling, kan ni redovisa hur ni tar ert samhällsansvar socialt, ekologiskt och ekonomiskt genom er affärsmodell? Jag ställer inte den frågan vid varje inköp, men jag gör det lite då och då, inte för att vara besvärlig utan därför att jag tror det kommer göra skillnaad på lång sikt.

Bara att ställa den lilla enkla frågan– Är den här varan hållbart producerad – gör stor skillnad!

PS. Snart öppnar ett helt nytt vd-nätverk, Uppsala 2030, håll ögonen öppna.

 

 

Är resan en del av själva resan?

Uppsala Taxin hämtar oss klockan elva en lördag, tre flyg och en hyrbil senare är vi framme i Pensacola. 20 timmars restid dit och lika många timmars restid tillbaka är 40 timmar allt som allt. 40 timmar helt ihoptryckt med alldeles för många andra människor på en alldeles för liten livsyta. 40 timmar är en helt vanlig arbetsvecka i restid och lägg sedan på riktigt dålig sömn man får sittandes.

Vad är inkluderat i ordet resa? Är det bara upplevelsen när vi väl kommit fram eller är det även själva resan tur och retur?

Jag har nyligen varit på en fantastisk upplevelse i Florida, vi har umgåtts med goda vänner, ätit gott, varit på utflykt och tävlat i olika spel på stranden. Vi har fått se vilda delfiner på nära håll, alligatorer, sköldpaddor och sjökor. Solnedgång i havet, massor av snäckor, ljummen fuktig luft i en bris runt kroppen, kristallklart varmt hav. Vi har sett hur viktig naturen är för amerikanarna. Det finns nämligen massor av naturreservat, både små och stora. Men vi har även hört om bränderna i Kalifornien på nyheterna, själva upplevt algblomningen på Floridas västkusts vackra ö Sanibel. Den röda algblomningen var så kraftig att det låg döda fiskar på stranden och vi hostade när vi kom för nära. I Everglades berättade kaptenen på airboaten att vattenståndet i naturreservatet var högre än någonsin tidigare. Trots att amerikanerna är så rädda om sin natur lever de direkt motsägelsefullt i sin konsumtion. På vissa hotell plastar de in varje skiva rostbröd, varje muffins, bulle och croissant var i plast. De äter på papperstallrikar, men plastbestick och plastmugg på de flesta ställen. På ett hotell hade de till och med plastat in sina plastbestick.

Vi behöver tänka om! Jag tror vi behöver sätta om hur och varför vi reser och inte bara med tanke på de koldioxidutsläpp vi utsätter naturen för med vårt resande utan även själva upplevelsen och syftet med vårt resande. Förr när vi åkte till Amerika tog en båtresa dit några veckor, med dagens teknik skulle resan med båt kanske kunna ta en vecka. Två arbetsveckor tur och retur istället för 40 h konstant resande, sittandes ihoptryckt med andra utan sömn. Nästa resa jag gör så kommer jag låta själva transporten bli en upplevelse i sig själv även om det då innebär att jag då blir borta hemifrån under en längre tid. Jag tror att själva resenäringen, de som transporterar oss till olika ställen flyg, båt, tåg, buss behöver göra om sitt erbjudande. Tänk er att få åka på långresa till Amerika med båt(segelfartyg) få njuta av havet, delfiner och valar, träna, slappa, umgås, äta gott och ställa om en timme varje dag för att slippa resebaksmällan i tidsomställningen.

Då skulle en resa kunna vara i fyra veckor istället för två och kanske vartannat eller vart tredje år istället för den obligatoriska årliga semesterveckan i solen.

Sedan en tid tillbaks flyger jag väldigt sällan, men nu ska jag ta nästa steg och låta resan vara en del av resan.

Jag åt en alldeles för stor kebab på alldeles för många engångsartiklar

Uppsala Från att vara omedveten, till medvetet inkompetent till att bli kompetent. En hållbar utvecklingsresa steg för steg, som inte alltid är helt enkel.

Jag står i kön och snart är det min tur, jag velar mellan sallad och kebabtallrik med pommes. Hemma har vi testat Linas vegetariska matkasse under en vecka och jag är riktigt sugen på något onyttigt. Jag är på lunchmöte med Gustaf Andersson på UNT och jag tänker inne i mig själv att det här är helt okorrekt politisk, helt o-PK. Helt tvärtemot det som förväntas av en företagsledare som ska hjälpa andra företag med hållbar affärsutveckling. Och just på grund av det, ganska befriande att slippa vara perfekt, tänker jag i mitt försvarstal inför beställningen av en kebabtallrik.

Varför undrar du kanske? Jo, jag kunde helt enkelt inte låta bli! Jag var jättesugen på denna onyttiga kebabtalrik. Och jag försvarar mig själv med att jag inte vill bli alltför kategorisk. Jag vill inte bli en hardcore-miljövän som ingen lyssnar på.

Men jag vill att vi snabbar på processen i att gå från omedveten till medvetet inkompetent i våra inköp. Vi behöver få upp vår kunskapsnivå om vad socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbarhet verkligen betyder. Vi behöver bli medvetna om vad till exempel en kebabtallrik betyder och vilka frågar vi kan ställa oss själva innanvi ändå fattar ett beslut om att äta kebab. 1) Var kommer köttet ifrån, har djuren varit lyckliga innan de blev min mat. Har de ätit nyttig mat? 2) Pommesen hur är den producerad, av vilka potatisar i vilken olja. Är potatisarna giftfria, oljan? 3) Har människorna som skapat pommesen och oljan bra arbetsvillkor? Restaurangens arbetsvillkor hur är de?

Men oj vilken stor portion jag fick, jag skulle beställt en barnportion. 4) Matsvinn, kan jag göra en matlåda att ta med hem, med kalla pommes? Inte gott! 5) Engångsplastlåda, engångsplastbestick, engångsburkar till sallad och två olika såser. 6) Hur sopsorterar jag detta efter mig så något går att återvinna? 7) Dessutom mår inte min kropp jättebra av en kebabtalrik.

Men inspiration från Greta Thunberg startade jag Facebookgruppen "Vi klimatstrejkar med plånboken". I gruppen hjälps vi åt med att blir mer medvetna om hur vi kan rösta på en hållbar affärsutveckling med vår plånbok så vi når de globala hållbarhetsmålen år 2030. Sök upp oss på FB! Du är välkommen:-)

Allt blir så mycket svårare då man blir medveten om vad hållbar utveckling handlar om, vi kommer inte alltid att göra helt rätt och vara helt perfekta. Men vi behöver vara medvetna och ständigt ifrågasätta våra vanor och vår livsstil.

 

Odla tomater i dina gamla skidkläder

Uppsala Vi är alldeles för upptagna av det som händer här och nu! Om vi ska lösa kundernas problem nu och i framtiden behöver vi ta oss tid att sia om framtiden och hitta nya hållbara lösningar på kundernas problem.

Varje dag möts vi av nyheter om klimathot, plast i haven ,flygskam, köpskam, klimatrapporter, krig, gängkriminalitet, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, klimatkompensation och skövling av regnskogar.

Börjar era kunder ställa krav på er? Ställer medarbetarna krav på er? Ställer dina barn krav på dig? Och vilka krav ställer du på dig själv?

Vi lever i en ny tid, med en ny världsuppfattning och sanning. Vi lever i en tid då en del av oss redan förstått att vi lever på en planet med ändliga, begränsade resurser. Medan andra står kvar i den gamla tiden, i de gamla marknadsekonomiska sanningarna, i ett slit och släng samhälle där vi tävlar om att vara störst, mäktigast och rikast.

Vi behöver vara kreativa och hitta nya affärsmodeller, nya lösningar på våra gamla mänskliga problem. Det är inte billigare att kasta och köpa nytt istället för att reparera våra prylar. Kanske i kronor och ören, men inte för vår planets framtid. Den kortaste vägen, den ekonomiskt billigaste produktionskedjan, är inte den smartaste lösningen längre.

Houdini friluftskläder, hyr ut, reparerar, har en secondhand butik och när plaggen inte går att laga och använda längre återvinner de materialet i kläderna. De kan till och med återvinna kläderna till jord. De säljer faktiskt Houdinijord som du kan odla dina grönsaker i.

När gjorde du en rejäl omvärldsbevakning och framtidsspaning för ditt företag senast? När tog du dig tid att sätta dig tillsammans med kollegor för att sia om framtiden om hur ni ska säkerställa att kunderna väljer er i framtiden. Kunderna kommer att välja de leverantörer som hjälper dem att lösa sina problem på ett helt nytt hållbart sätt. Är ni en av dem?

Vi är alldeles för upptagna av det som händer här och nu! Om vi ska lösa kundernas problem nu och i framtiden behöver vi ta oss tid att sia om framtiden och hitta nya hållbara lösningar på kundernas gamla problem.

Klimatstrejkar du med plånboken?

Uppsala Neil Armstrong, den första människan som satte sin fot på månen, sa: ”Det var ett litet steg för mig som person men ett stort steg för mänskligheten.”

Företagsledare världen över rankar klimatriskerna som de största hoten mot världsekonomin och opinionundersökningar visar att majoriteten av befolkningen i USA, Europa och Kina är djupt oroade över klimatförändringarna. Men den snabbast växande reaktionen kommer från våra barn som reser sig mot vuxenvärldens oförmåga att agera trots all den vetenskap som presenterats under årtionden, skriver 270 klimatforskare i DN Debatt den 15 mars 2019. Idag demonsterar barn och vuxna tillsammans i Fridays for future.

Varje år publiceras tusentals vetenskapliga artiklar som visar samband och följder av människans påverkan på klimatet. Vetenskapen är tydlig, grunderna enkla att förstå och det finns en majoritet inom forskarvärlden som påvisar att effekterna av mänskligt skapade klimatförändringar leder till stora konsekvenser för ekosystem, samhällen och individer. Idag varnar klimatforskarna inte bara för vad som kommer att hända i framtiden utan även det som redan händer. I DN debatt 15 mars menar forskarna att samhället inte gör tillräckligt för att minska påverkan på klimat och ekosystem.

 

Ställer kunderna hållbara krav på sina inköp

Sustainable brand index (SBI) rapport för 2018 visar att konsumenter inte diskuterar hållbarhetsfrågor mer under 2018, än under 2017. Mer allvarligt är det dock att konsumenterna, i jämförelse med företag och politiker, har halkat efter. Konsumenterna diskuterar hållbarhet men har inte tagit några större steg vidare till att agera. SBI menar att det är dags att inspirera, skapa engagemang och handling hos konsumenterna (SBI, 2018).

Vidare visar SBIs rapport 2018 att beslutsfattare med ansvar för inköp har en stor kunskapslucka när det gäller hållbarhet. Inköparna utvärderar inte heller sina leverantörer tillräckligt ofta för att kunna ge de mer hållbara leverantörerna konkurrensfördelar. En stor del av inköparna svarar helt enkelt, – Jag vet inte, på frågan om hur de utvärderar leverantörer utifrån social och ekologisk hållbarhet. Hållbarhetsansvaret och kunskapen sitter tyvärr fast på hållbarhetsavdelningen. SBI drar slutsatsen att Sverige ligger efter i att nå de Globala målen då inte företagen låter hållbarhet genomsyra hela företagets affärer.

Vi kunder har stor makt och därmed ett stort ansvar

Tänk om alla kunder världen över helt plötsligt bestämde sig för att klimatstrejka med plånboken genom att bara köpa produkter och tjänster som är hållbart (socialt och ekologiskt) producerade. Vad skulle hända med företagen då? Vad skulle hända med arbetsmarknaden? Och vad skulle hända med världsekonomin?

Konsumenter och inköpare kan verkligen göra stor skillnad tillsammans genom att ställa krav på att företagen redovisar hur socialt och ekologiskt hållbara deras produkter och tjänster är.

Idag är det enklare att handla hållbart på ICA än på Elgiganten. På ICA märker de till exempel upp varor med Eco och hjälper oss att göra mer hållbara val då jag handlar. Men så ser det inte ut i andra branscher som; kläder, skor, optik, elektronik, byggvaror, bilar med mera.

För att vi kunder ska kunna fatta kloka beslut vid inköp behöver vi kunna värdera olika produkters och tjänsters hållbarhet, både social och ekologisk. Idag är det svårt att som kund göra hållbara val och då kvarstår det bara att klimatstrejka med plånboken.

Det är dags att vi var och en bestämmer oss för att göra skillnad genom att ifrågasätta våra inköp och kräva att företag redovisar sina produkters och tjänsters sociala och ekologiska hållbarhet.  

Neil Armstrong sa: ”Det var ett litet steg för mig som person men ett stort steg för mänskligheten.” Jag säger att klimatstrejka med plånboken är ett litet steg att ta för en människa, men tillsammans kan vi ta ett jättesteg för mänskligheten!

Klimatkompensation i kolonialismens spår

Grinda Jag undrar vad min granne skulle säga om jag började plantera träd i hennes trädgård och hävdade att jag har rätt till det eftersom jag behöver klimatkompensera för mina flygresor.

Visst blundar vi fortfarande för att konsumtionsindustrin utnyttjar mänsklig arbetskraft på ett inhumant sätt för att du och jag ska kunna köpa så många prylar som möjligt till så lågt pris som möjligt. Om vi ska rannsaka oss själva så ställer vi oss inte ofta frågan om vem som producerat de prylar vi köper och vilka arbetsvillkor de haft. Kolonialismen kvarstår alltså fortfarande. Vi i väst utnyttjar fortfarande i modern tid människor som har sämre levnadsstandard än oss. En slags konsumtionskolonialism.

Klimatkompenserar du för dina utsläpp? Planterar du då skog någon annanstans i världen? I Afrika eller i Sydamerika? Varför planterar vi inte träden i vårt eget land och varför inte på vår egen tomt. Om vi vore tvungna att plantera träd i vår egen trädgård, skulle vårt koldioxidutsläpp bli mycket tydligare och vi skulle få en större förståelse för den förändring vi behöver göra. När trädgården och huset är fullt med träd är det kanske dags att sluta kompensera och istället göra en stor samhällsförändring.

Debatten runt Brasiliens president Jair Bolsonaro lyfter många tankar om vad som är rätt eller fel. De får inte skövla sin regnskog för att skapa odlingsmark. Vad säger västvärlden då andra länder skövlar sin skog? Hur såg det ut i Europa före bondesamhället? Hur mycket skog hade vi före bondesamhället? Och nu när Amazonas brinner säger han att stormakternas diskussion om bränderna i Amazonas visar på kolonial mentalitet. Han kanske har rätt i just det?

Vi i väst har en osalig förmåga att alltid tro oss veta bäst. Att vårt sätt att prioritera våra liv är det bästa för alla. Men har det inte visat sig att det västerländska sättet att leva är långt ifrån hållbart. Vi släpper ut absolut mest koldioxid i hela världen och många gånger på bekostnad av andra människors urusla arbetsvillkor. Är det vi som ska diktera villkoren för andra utan att själva göra bot och bättring?

Det är dags att klimatkompensera i sin egen trädgård.

 

Kasta bort och köpa nytt – vi behöver omvärdera vad god kvalitet betyder

För sex år sedan köpte jag en ny kökslampa, redan efter två år fick jag kasta den. Det fanns inte längre den typen av glödlampor att köpa. Vi behöver omvärdera vad som är god kvalitet!

Jag får lov att köpa ännu en ny kökslampa, den här gången en PS lampa från Ikea. Redan då jag monterade ihop lampan insåg jag att kvaliteten inte var den bästa. Den kändes lite rapplig och skör i sin plastkonstruktion. Och efter bara två år var den trasig. Jag tar med mig lampan till Ikea i Uppsala och frågar om de har några reservdelar, men det har de inte, vare sig i butiken eller på centrallagret. Jag får dock tipset att leta efter en likadan begagnad lampa på Blocket. Nu har jag två likadana lampor, en för reservdelar och en som hänger i taket.

I födelsedagspresent fick Charlie en bollvägg som även kallas rebounder (en bollvägg som består av ett nät i en stålram). Redan efter ett år har nätet pulveriserats sönder. Jag åker tillbaks till Intersport och frågar om jag kan få beställa ett nytt nät. Nu uppstår ett nytt problem, de har bytt leverantör. Just nu vet jag att de jobbar hårt för att hitta ett nytt nät till Charlies bollvägg och jag hoppas innerligt att de hittar ett. Det känns ju verkligen inte klokt att behöva kasta hela metallkonstruktionen och köpa en ny bollvägg.

Vi behöver definiera om betydelsen av god kvalitet. En produkt av god kvalitet har en lång livslängd eftersom den går att reparera. Något som också spelar stor roll är producenternas arbetsvillkor, hur mår människorna som jobbar i fabriken? Och hur ser transporten ut? När produkten levt färdigt ska den kunna återvinnas och då spelar det faktiskt stor roll hur de olika materialen har blandats redan i produktionen. God kvalitet betyder att vi sätter det sociala och ekologiska perspektivet för det kortsiktigt ekonomiska.

Nu håller jag tummarna för ett nytt nät till Charlies bollvägg!

Allt du gör och säger varje dag – året runt– bygger varumärket

Uppsala Precis allt du gör och säger – 24 h per dygn, 7 dagar i veckan, 365 dagar per år – bygger varumärket. När det är på det viset kan du bara förhålla dig till det på två sätt, antingen bygger du varumärket medvetet eller så låter du det ske omedvetet. Vad väljer du?

Redan Aristoteles funderade över meningen med livet och menade att alla människor har ett telos, ett högre syfte med sitt liv. Han menade även att om vi människor hittar vår mening med livet och får leva inom ramen för våra värderingar, mår vi bättre och får blomma ut och bli våra bästa jag.

Aristoteles beskrev även hur en Polis (liten avgränsad stat i Antikens Grekland) fungerar vilket påminner en hel del om hur ett företag bör fungera då vi tar ett samhällsansvar inom ramen för vår vision och värderingar.

Jag har spelat in en film där jag beskriver hur allt behöver hänga ihop från individens mening med arbetslivet, till företagets vision och de globala målen, och hur det bygger varumärket medvetet i precis allt det du och dina medarbetare gör och säger varje dag.

Det är min sommarpresent till dig!

Om du vill fördjupa dig och lyssna på Bygg det goda varumärket i hängmattan i sommar så finns den nu som Kortfattad ljudbok på Storytel, Bookbeat och Nextory.

Glad sommar! / Pia 

Pia Anderson 
När jag var liten drömde jag om att bli fotbollsproffs, den första kvinnliga motorcykelpolisen och astronom. Idag lever jag min dröm som föreläsare, författare och processledare och har fördjupat mig inom hållbar affärsutveckling, varumärkesstrategier, medarbetarskap och ledarskap.


Jag har utvecklat modellen 5Vtill5P, skrivit böckerna Bygg ditt varumärke själv och Bygg det goda varumärket samt driver företaget 5Vtill5P och Piapodden. www.5vtill5p.se