Efter att ha stått ut med en hel rad härskartekniker trodde Uppsalaentreprenören Klara-Maria Mach att hon till sist lyckats imponera på mannen hon satt i möte med, då han bad om ett visitkort.

– … men så tog han det, vände sig lite åt sidan och började rensa naglarna med det. Jag fick en chock, ­berättar hon.

Klara-Maria Mach blev inte knäckt, utan arbetar i dag med rådgivning och affärsutveckling för andra entreprenörer – men inser att någon med mindre skinn på näsan mycket väl kunde gett upp.

Organisationen Företagarnas senaste rapport om könsfördelning talar sitt tydliga språk: bland aktiebolag som omsätter över 100 000 kronor är vd:n i fem av sex fall en man. Uppsala kommun, där 17,4 procent av dessa ­bolag leds av kvinnor, kommer på 53:e plats i landet.

Bland lösningarna som Företagarna ser finns förutom billigare anställningar – då kvinnor ofta verkar inom personalintensiva branscher – utökat rutavdrag och fortsatt obegränsade vinster i välfärden.

Anna-Lena Holmström, som är regionchef för Svenskt Näringsliv Uppsalaregionen, är inne på samma linje.

– Det är viktigt att öppna upp för att driva företag i branscher som många kvinnor traditionellt har utbildning och erfarenhet inom, ­säger hon.

En annan sak hon nämner som viktig är vad som lyfts fram som statusfyllt och eftersträvansvärt, och vilka som får synas.

– Att Tärnaby har så många duktiga skidåkare beror inte på gener, utan på förebilder.

Sedan årsskiftet är näringslivsstrateg Johan Rosén den som för kommunens räkning ansvarar för att främja kvinnors företagande. Hans inflytande över näringslivet har sina begränsningar, ­medger han.

– Vi kan gå inte in på företag och bestämma. Det vi däremot har rådighet över är att skapa diskussion och främja initiativ som går i en riktning där kvinnor stärks som ledare.

När Uppsalas nya näringslivsprotokoll lanserades den 12 juni berättade Johan Rosén om vad som hittills gjorts för att stötta initiativ för framför allt unga kvinnors företagande. Uppsalaekonomernas nätverk Vera har till exempel fått ekonomiskt stöd, liksom andra universitetsnära initiativ med workshops och ­seminarium.

– Om man ska börja någonstans är det hos de kommande generationerna.

Ett skede där kvinnor kan stöta på patrull är i jakt på kapital. Johan Rosén hänvisar till en ny artikel i Harvard Business Review där kvinnor och män med likadana presentationer fått helt olika respons av investerarna.

– Medan män kallas ”young and promising” är kvinnorna ”young and inexperienced”, exemplifierar han.

Att motverka sådan diskriminering i de sammanhang för innovationsstöd som kommunen är delaktig i är därför en viktig strategi.

– Vi kan vara tydliga med att det ska vara på lika villkor.

En som Johan Rosén och hans kollegor ska rådgöra med i det fortsatta arbetet är just Klara-Maria Mach, som bland annat får stöd för att i september arrangera entreprenörskonferensen ­WonderWomen.

Hon ska också bidra med erfarenheter av vad som håller kvinnor tillbaka. Männen hon är i kontakt med, berättar hon, har ofta ett aktiebolag innan de knappt kommit igång, medan kvinnorna tvekar inför investeringen som krävs.

– Ibland ber kvinnor mig att inte berätta för någon att de varit här, för om de misslyckas vill de inte att någon ska veta.

Kommunens arbete med att stötta initiativ som strävar efter förändring tror hon är rätt väg. En annan sak hon skulle vilja se är stöd med en betald plats på hubb för entreprenörer under en period för att knyta kontakter och komma igång.

– Jag tror vi behöver jobba aktivt med alla delar av det här, många bäckar små snarare än en enda lösning.